Fostrad med svenska som ett av mina förstaspråk så förstår jag betydelsen av begreppet lagom. Efter år av resor och lärdomar infinner sig insikten om att det är en perfekt sammanfattning av en filosofi om hur jag vill hantera de utmaningarna mitt liv och de förändringarna som är på gång i omvärlden. Lagom; tråkigt? Möjligen, men i slutändan handlar allt om balans, ärlighet och en hälsosam dos av kritiskt tänkande; något som belyses i;
Kan landet lagom vara bäst?
Världen å en majoritet av dess invånare har i alla årtusenden följt en idé, en rörelse, eller en politisk upplysningstanke som så starkt fångat oss i dess referensram att vi missar andra idéer eller lösningar. Men lagom har aldrig varit ett mål för vår kapitalistiska industriella civilisation, där effekten varit en systematisk minskning av naturen till en beståndsdel av penningställningen. Landskapen; dess floder, sjöar, skogar och ängar har ersättas med betong, stål och asfaltsinramade stadsbilder.
Strukturen var en som byggde på ansamlande av giftigt avfall och biprodukter från den industriella civilisationen. Något som sågs enbart som externa problem på vinstkurvorna och som måste lösas via mer produktion, ny teknik och nyare teknologi. I den stora skildringen om materiella framsteg, satte den industriella människan sig själv i centrum av universum, kvartalsrapporternas leverantörer var de ledande aktörerna och hjältar som alltid skulle överleva och vinna nya triumfer inför Jupiters tempel. I vinsternas rapporter sågs inga problem med den fullständiga underkastelsen av urskogen, att vi tog mer från jorden än vad vi gav tillbaka, att vi minskade den biologiska mångfalden. . .i vårt kollektiva medvetande under vår industriella civilisation, var människan befriad från att falla offer för katastrofer. Ingen märkte den smygande försämringen av planetens biosfär. Vår artificiella värld, fylld med digitala skärmar; datorer, tv-apparater, telefoner, elektroniska skyltar och diverse andra leksaker höll oss alla upptagna med en ständig ström av infotainment, kändisskvaller, sport och politisk skuggboxning.
Vi lever med tron att världen är alltför motståndskraftig att kollapsa; periodiska insatser av miljösanerande försäljningskampanjer för en Prius skulle vara allt som behövdes för att hålla oss flytande. Men amnesi kan drabba kollektivt; de forna civilisationerna drabbades alla av att floder och vattendrag, en gång svårslagna med fisk och vattenlevande organismer, fylldes med toxiner, tungmetaller och plaster. Företag spränger bort bergstoppar för att nå naturresurserna under och sedan hävda sin oskuld när levande ting nedströms dör från gifter från slammet förorenar tidigare orörda vattendrag. Hela livets väv med alla dess nyckelarter från mikrober och insekter till stora mark-och vattenlevande däggdjur kan snabbt förstöras... skadedjur, virus och patogener frodas och det är alltid en fara med civilisationsförändrande tipping point,
Den moderna människan anser sig oändligt anpassningsbar och smart, men det linjära tänkande som den dominerade skadliga monoteistiska kulturen skapar är full av för många som vill ha allt och inte lagom. Så länge samma ekonomiska system kvarstår, kan ingen dos av ny teknik lösa de mer bakomliggande problemen. Sedan mitten av 1970-talet, har den industrialiserade världen levt över den total lastkapacitet jorden erbjuder, rapporter om förestående katastrofer har publicerats, men till ingen nytta. Alla hade sina mentala kryckor att lura sig själva att tro att räkenskapens dag aldrig skulle komma. Det mest tragiska är att religionernas fanatiker jublar över att det linjära slutet nu kommer, men det är inga basuner vid Meggido som kommer komma; nej det är någon som inte tar några fångar, inte ens de rättrogna, för inge flyr naturens järnlag.
Lager av konserver kommer under en övergångsperiod vara en ovärderlig källa till näring, kompletterat med enstaka vildsvin. För alla vi som hann arbeta på ett 9-5 jobb, köra bil och flyga till fjärran länder för att inte missa något av det som erbjöds kommer minnena av civilisationen vara smärtsamma. Kapitalismen håller ett hårt i ett grepp om den moderna människan, och de psykologiska hinder som byggs upp i en expansiv kultur hindrar majoriteten från att se slutet på det miljöutnyttjande pyramidspelet. En dos lagom enligt bokens recept hade varit hälsosamt.
