Det var länge sedan länderna i Väst övergav idén om en kung, kejsare eller diktator som varandes ett bra alternativ till ett gott styre. Den ende stod i stark kontrast till en ideal demokrati där erkännandet att en enda beslutsfattare kunde göra oerhörda fel jämfört med vad som kan karakteriseras som visdom hos den större populasen av väljare. Demokrati som den praktiseras idag har emellertid förvandlats till något helt annat. Det ursprungliga begreppet demokrati uppstod under klassisk tid, till exempel i grekiska stadsstater. Men det var begränsat till medborgare av rang vilket i allmänhet betydde att det var manlig representation baserat på en lotteriliknande urvalsprocess fri från ideologi. Tanken att en allmän medborgare skulle kunna väljas av andra medborgare uppstod långt senare i historien och först då blev det en politisk process av beslutet om vilka som representerar det allmänna i en regering kopplad till begreppet: demokrati. Vad som har gått vilse i överförandet av demokrati från klassisk till modern era är anledningen till att begränsa medlemskapet till röstandet för de som har en grundutbildning och en kapacitet för kritiskt tänkande. Och häri ligger anledningen till att demokrati som praktiseras idag inte längre per automatik borgar för gott styre i den moderna världen. Majoriteten av människor i världen har inte fått en adekvat utbildning som är bra nog för att form den tänkande medborgaren. De är inte beredda att se komplexiteten i det moderna livet som behöver ligga till grund för det personliga valet av representant.
Det gäller inte bara Indien, Ryssland eller Turkiet, det gäller i lika hög grad USA. En gång den starkast lysande demokratin i den Västliga världen, men nu med Trump inte fullt lika mycket. Hur Donald Trump kom till det vita huset är en fallstudie i hur bristen på utbildning och kritiskt tänkande inom den allmänna befolkningen blir en destabiliserande faktor. Den amerikanska kongressen är ett ytterligare exempel på bristen av mental förmåga hos såväl väljarna som den styrande klassens medlemmar. Och det är ett resultat av hur samhällen har misslyckats med att tillhandahålla adekvat utbildning samt en social och kulturell miljö som värderar kritiska tänkande färdigheter. Medan Indien, Ungern Ryssland och USA har blivit exempel på hur demokrati kan misslyckas i samhällen som förlorat sin bäring och sina perspektiv, är de inte de enda demokratiska enheterna att uppleva problem i dessa sammanhang. Demokrati betraktas, per automatik, i världen som det bästa tillvägagångssättet för att uppnå en rationell och humanistisk styrning av stater, men när vi bevittnar utvecklingen runt om oss är det uppenbart att konceptet är ihåligt. Folk tror på demokrati eftersom de vill tro, inte för att det längre är sanningen.
Det var länge sedan länderna i Väst övergav idén om en kung, kejsare eller diktator som varandes ett bra alternativ till ett gott styre. Den ende stod i stark kontrast till en ideal demokrati där erkännandet att en enda beslutsfattare kunde göra oerhörda fel jämfört med vad som kan karakteriseras som visdom hos den större populasen av väljare. Demokrati som den praktiseras idag har emellertid förvandlats till något helt annat. Det ursprungliga begreppet demokrati uppstod under klassisk tid, till exempel i grekiska stadsstater. Men det var begränsat till medborgare av rang vilket i allmänhet betydde att det var manlig representation baserat på en lotteriliknande urvalsprocess fri från ideologi. Tanken att en allmän medborgare skulle kunna väljas av andra medborgare uppstod långt senare i historien och först då blev det en politisk process av beslutet om vilka som representerar det allmänna i en regering kopplad till begreppet: demokrati. Vad som har gått vilse i överförandet av demokrati från klassisk till modern era är anledningen till att begränsa medlemskapet till röstandet för de som har en grundutbildning och en kapacitet för kritiskt tänkande. Och häri ligger anledningen till att demokrati som praktiseras idag inte längre per automatik borgar för gott styre i den moderna världen. Majoriteten av människor i världen har inte fått en adekvat utbildning som är bra nog för att form den tänkande medborgaren. De är inte beredda att se komplexiteten i det moderna livet som behöver ligga till grund för det personliga valet av representant. 
