måndag 18 september 2017

Historiens kabinett

Krigsmuller hörs åter på horisonten. De självutnämnda experterna spår in i framtiden, försäkrades medborgarna om att de vet vad som kommer hända för nu har vi enastående spionkapacitet på våra påstådda fiender. Så inte jag. Min utbildning lärde mig mörda i lönndom och tolka krypterade konton, men min livserfarenhet har lett mig från framtid till dåtid för att bäst tolka vad som kommer ske. Bortglömda kullar utsprida under lager av damm, jord och sand; minnen av Oxymandska civilisationer nu bortglömda, på dess kullar slår jag mig gärna ner, i tanken så väl som under mina vindlande världsvandringar. Framtiden finner vägledning genom att upprätthålla konsten att kunna stirra in i det förflutna. Om vi undersöker hur människor bott och agerat under andra epoker samt i andra kulturer kan vi dra lärdomar för nudagens utmaningar och möjligheter. Vilka hemligheter döljer förmågan att leva passionerat under medeltida attityder till döden eller hur tacklar vi tristess i ljuset av den industriella revolutionens spinnerier. Kan ett möte med Nasaréerna eller den inhemska kulturen på Hawaii ändra våra åsikter om att uppfostra våra barn och vårda våra föräldrar? Det är förvånande att det hittills gjorts så lite för att avslöja vunnen och förlorad visdom från det svunna tiderna. För minns att hur människor faktiskt har levt kan ge oss mer tillfredsställelse än att jaga vidare efter nya utopiska drömmar om vad som kan vara möjligt i framtiden. För mig är historia och mitt historiska bibliotek ett mentalt kuriosakabinett, som jag använder för att påvisa en rad fascinerande och ovanliga förmågor som sedermera glömts.

Varje berättelse och plats har en berättelse att förtälja, till exempel en muskotnöt som startade ett krig eller en konkubin som satte ett imperium i brand. Eviga värden och passionerade drifter övergår från en generation till en annan i ett värdigt berättararv. Historien skänker oss fängslande framställningar och idéer från kulturer som format vårt gemensamma arv. Jag drivs av att förbli nyfiken, att se en värld i en ofta fragmenterad artefakt eller fragmentarisk skildring; ur vilken vi kan hämta nya överväganden kring framtiden. Det finns mycket att lära sig om livet genom att öppna historiens kabinett. Och det vi alltid lär att hatet och rädslan inte föder framsteg.