Som värnpliktig lärde jag mig leda och avliva, men min förståelse för USA:s oljereserver och Rysslands behov av allierade intresserade mig föga och inte heller utbildades jag i att veta mer. Nu är det tvärtom. Jag avstår att mörda men inser att Sverige framtid gynnas bäst av att ha en allierad i närområdet, inte att sluta sig till en döende jätte i väster. En överbefälhavare kan berätta hur många trupper som behövs för att behålla vårt nuvarande territorium, men de är inte utbildade att antingen fråga eller svara på den större frågan om uppdraget tjänar nationens långsiktiga intresse. Det ett jobb som ska lämnas till vi diplomater. Till skillnad från soldater, vars jobb är att döda människor och förstöra nationer, utbildas diplomater i att förhandla, avrunda konflikter samt avgöra vad som är nationellt intresse och utforma politik för att främja densamma. Trots Bydéns relativa begränsning vad avser att de facto gå med i NATO främjar han och övriga inom den militära juntan det konfronterande tillvägagångssättet som har medfört långvarig upprustning i vårt närområde, och i världen därutöver. Soldat bliv vid din vakt.
