Amerikansk utrikespolitik väcker många känslor, allt från ilska till hejdlösa skratt. Men kanske är den primära känslan den av skam. Med några få hederliga undantag är det skamligt att det amerikanska folket och deras vasaller i Väst låter sig vilseledas av sådana bluffmakare. Det är skamligt att det Västliga och ryska folket, som har så mycket kulturellt gemensamt, ändå drivs mot ett krigsliknande tillstånd. USA och Storbritannien samt stora delar av EU domineras idag av krigsstiftare, inte lagstiftare. Krigsstiftare som med en irrationell hätskhet gentemot Ryssland söker konfrontation. De beklagar att de måste söka krig och följer upp med självskadliga ekonomiska sanktioner mot Moskva. USA har idag ingen regering. De har en regim.
Donald Trump valdes delvis på grund av att han lovade att normalisera förbindelserna med Ryssland. Men istället strävar de icke valda makterna för att införa sin krigiska agenda. Det som serveras väljarna är inte demokrati det är snarare förtjänsten av en korporativistisk stat ledd av en liten minoritet okunniga och hatfyllda politiker som köpts och betalas för av större intressen. Den amerikanska regimen genomför fler och fler ekonomiska sanktioner mot Ryssland baserat på absurda fantasier. Fantasin att Ryssland genomförde ett giftmord i Storbritannien; fantasin att Ryssland blandar sig i USA:s val; fantasin om att Putin är en "Hitler-figur" som också kontrollerar USA:s president; fantasin att ryska nyhetsmedier, är en del av en lömsk Kreml-komplott med syfte att undergräva hela det amerikanska samhället. Hur är det vara möjligt för Ryssland att föra en civiliserad dialog med sådana bedrägliga, paranoida människor?
De Västliga makterna föreslår allt oftare ekonomisk krigföring, samtidigt som det finns så många brådskande sociala behov i respektive hemländer. Fattigdomen ökar, medelklassen minskar. Barn dör av självmord, narkotika och vapenbrott. Miljontals människor i USA och EU går hungriga till sängs varje natt. Arbetare bor i bilar på parkeringsplatser utanför sina arbetsplatser. Ungdomar kan inte få en utbildning om de inte blir slavar under en skuld resten av livet. Trots dessa brådskande obevakade behov riktas en stor del av vår Västliga politiska energi mot Ryssland. Inte bara Ryssland, utan flera andra länder. Kina, Iran, Nordkorea, Venezuela, Turkiet, Syrien och så vidare. Vad är det med regimen i USA och regeringarna EU som tvingar dem att föra krig med alla nationella dissidenter?
Ekonomiska sanktioner formuleras medvetet för att attackera kärnan i andra länders ekonomi. De absurda amerikanska krigsstiftarna förklarar faktiskt att de vill krossa länder genom att sabotera ländernas banksystem och dess frihet att göra affärer med resten av världen. Häpnadsväckande driver demokratier andra länder mot flera krig. Ett agerande som betyder kränkning av FN: s stadga och Nürnbergs normer för aggression och krigsförbrytelser. Samt inte minst ett avsteg från den regelbaserade världsordningen. Därför är USA inte bara en regim. Det är en oseriös regim som står skild från internationell rätt. Vi lever i en spännande tid av kollaps. Det är dagligen ett val mellan krig eller fred. Rysslands, Venezuelas, Irans, Kinas politiker har hittills visat en formidabel uthållighet.
Till skillnad från deras amerikanska motsvarighet, talar dessa länder sällan om krig. Trots förolämpningar och förtal har Västs uppdiktade fiender behållit sin värdighet och tolerans. Men hur länge kan tålamodet hållas när de psykotiska Västliga politikerna inleder ett ekonomiskt krig mot ländernas vitala intressen? Återigen, är det krig eller fred? Ett är säkert, de allra flesta vardagliga personer i USA, Ryssland och runt om i världen vill inte krig. Liksom med tidigare krigiska kataklysmer tvingas emellertid mänskligheten till en slakt av en odefinierbar utvald skara oligarker. De bortskämda och privilegierade Västliga politikerna har tyvärr inte någon aning om nära deras politik är att tvinga resten av mänskligheten, inklusive sitt eget folk, att lida under en svältframkallande krisekonomi.
Så blir det krig eller fred? Det är upp till oss, amerikaner, ryssar, européer, svenskar, mänskligheten, att agera. Det är verkligen inte ryska politiker som krigar. Krigets profitörer är de odemokratiska eliterna i Washington och Bryssel.
