100 år av propaganda

Det är nu hundra år sen världen upplevde början på det första världskriget och vi kämpar fortfarande med att förstå vad som orsakade européerna att finna det en bra idé att döda varandra i miljontal medan de vistades i fuktiga och råttangripna diken. Politiska och ekonomiska faktorer nämns ofta, men är knappast tillräckligt. Krig har funnits med oss sen början av mänsklighetens historia, men graden av grymhet i första världskriget var något nytt. Det som gjorde detta krig så destruktiv var framförallt kraften i det som senare kom att kallas propaganda och som vi i dag brukar kalla samförstånd. Propagandans framgång var som alltid ett framväxande fenomen inlindat i ett komplext system. Det var ett oväntat resultat av den ökade läskunnigheten i de industrialiserade landen. Som ett exempel; i slutet av 1900-talet, hade Frankrike uppnått en nästan 100 % grad av läskunnighet och flera europeiska länder, bland annat Tyskland, Storbritannien och andra, hade nått liknande nivåer.

Folk fick lära sig att läsa och skriva eftersom läskunnighet var en användbar förmåga i ett snabbt industrialiserat samhälle. Men, för skriv och läskunnighet, precis som för många andra saker, uppstår oväntade konsekvenser. När de flesta människor kunde läsa och skriva, ändrades spelreglerna för kommunikation. Innan en ålder av läskunnighet, tvingades regeringarna förlita sig på  stads utropare och präster för att tala om för sina undersåtar att ett krig hade förklarats och att de var tvungna att ta värvning. Med läskunnighet, skulle folk läsa tidningar och få veta inte bara att de var tvungna att värva, men hur bra och vackert det var att ta värvning för att slåss mot de onda monster som fienden var.

Propagandan växte sen av sig själv. När människor blev mer och mer övertygade om att vara på den goda sidan mot det onda, blev kriget hårdare, mer nödvändigt och föll snabbare utom kontroll, hemmafronten kunde göda soldaterna med mer hat och mer propaganda. Delvis var denna katastrofala spiral en spontan företeelse, men snart hade regeringarna lärt sig att utnyttja den. Det tog lite tid att utveckla rätt teknik, men början av den moderna krigspropagandan kom med sänkingen av det brittiska fartyget Lusitania av en tysk ubåt, vilket den allierade propagandan utnyttjade på ett sätt som vi lätt kan känna igen idag kring MH17-katastrofen: en omfattande användning av media för att demonisera fienden.

Idag kan via nätet bilder och filmer användas för att komplettera och ersätta den skriftliga uppviglingen som fanns för ett sekel sedan, men den grundläggande mekanismen för propaganda är detsamma: regeringarna kan nå sina mål med en enorm flod av falsk eller förvrängd information baserad på halvsanning och lögn. Folk är normalt inte rustade att försvara sig mot denna anstormning av desinformation och tenderar att reagera med att antingen tro på det eller ta sin tillflykt till bisarra konspirationsteorier.


Det framväxande fenomenet propaganda under första världskriget tog de flesta på sängen, och när kriget var över, fanns det flera försök att förstå det och kontrollera den. Edward Bernays var en pionjär inom detta område med sin bok Propaganda. Han var tyvärr optimist och trodde att propaganda kunde användas för goda ändamål. Tyvärr är det nästan omöjligt att styra ett självförstärkande fenomen och idag är vi lika känsliga som för hundra år sedan för vågorna av hat som regelbundet uppslukar den allmänna opinionen. Fallet med de icke-existerande massförstörelsevapnen som ledde till invasionen av Irak 2003 är bara en av de senare manifestationerna av detta fenomen. Saringasattacken i Syrien förra året en annan.  Således kära läsare, hundra år senare, är historien om det första stora kriget en lektion i hur svårt det är för oss att hantera komplexa system. Vårt samhälle, en av de mest komplexa system som någonsin funnits i mänsklighetens historia, utsätts för destruktiva attacker som skapats av ett framväxande statliga kontrollbehov: oförutsägbart och okontrollerbart. Propaganda skapar det hat som genererar de destruktiva krigen av idag. Även den illusoriska propagandauppfattning att ett överflöd av olja och gas som skapas av skiffergas leder till en farlig omfördelning av enorma resurser till ett åtagande som leder ingenstans. Propagandan som driver den självförstärkande optimismen i ekonomiska media leder till finansiella bubblor och efter det till destruktiva krascher. Propagandan kan bara motas med ett välinformerat ifrågasättande folk.

Den krigspropaganda som fanns ett århundrade bort är kanske förlegad till sin utformning men de centrala idéerna som utvecklats i samband med första världskriget är fortfarande med oss, även om de oftare nu finns i finare och mer effektiva former. Internet ger bara ytterligare ett lager av komplexitet till de en gång så enkla mekanismer för propaganda som fanns och gör det ännu svårare att kontrollera den. Aldrig i historien har vi stått inför en så oerhört komplicerat system som formar vår uppfattning av världen.

Var leder oss detta? Jag vet inte, jag kan inte veta. Framtiden, är som vanligt, en dunkel bild av det förflutna. Så det stora kriget en del av vårt förflutna men också för vår framtid. Med sina mer än 10 miljoner döda och med sin otroliga blandning av kärlek och hat är det fortfarande en del av hur vi ser på världen, en del av det sätt på hur vi reagerar inför det okända och den okände, till den mystiska väsen vi kallar fiende.