fredag 26 september 2014

Nog är nog

Har nyss läst ut boken: How Much Is Enough? Money and the Good Life av Robert Skidelsky, Edward Skidelsky. De beskriver i sin bok bland annat hur det i den judiska traditionen fanns en vördnad inför blotta beaktandet av den Högste och ende gudomligheten, så stor att namnet Jahve bara kunde uttalas högt några gånger per år och då endast av en överstepräst.

Men något de sedan gör klart är att av världen idag finns det en annan gudom och en annan form av dyrkan, som inte omges av samma uttalande tabu. Vår gud, till skillnad från Jahve i forna polyteistiska åldrar, är så fast etablerad, så mäktig, så allestädes närvarande, så oantastlig och oberörbar att vi uppmuntras att namnge den, beröm den, och dagligen vörda den offentligt.  Och som konsument i denna kult hamnar du blir du fullkomligt bannlyst och fördömd om du vågar utmana guddomens välvilja, överlägsenhet, och allsmäktighet. Dåtidens marginalisering, fängelsetid eller landsförvisning för tillbedjandeavvikelse lever kvar men i ny tappning.

De heretiker i världen som vågar konstatera att vår enda gud är kapitalismen och vår nationella religion, vara den vad den än må vara för fantasifader, är en lögn; lever farligt. Den nye guden äger stater, länder och, med Västs oändliga bolåneskulder, individer. Det finns de som från gamla gudar predikstolar fortfarande förfäktar termer som "vår demokrati" samt att vi alla, genom att välja rätt personer med goda och hedersamma värderingar kan vidta djärva åtgärder för att förbättra oss till intellektuellt nogräknade fördömanden av kapitalismen, men de är få.

Den nye guden är dessvärre en ond, obeveklig folkfiende, en livsfiende, en ekosystemsfiende, en fiende som måste utvecklas, avvecklas eller avslutas innan den raderar alla förutsättningar för lycka på jorden. Folk protesterar idag mot en ekonomi som eliminerar arbete och löner för de många och donerar miljarder till de få. Folk marscherar för ett energisystem som inte ödelägger de naturliga processer som upprätthåller livet, men kör från demonstrationen i en Jeep. De längtar efter säkerhet, men är livrädda för imaginära hot som bemöts med krig, miljöförstörelse och massmord. Vilken är då den enda, obestridliga kraften bakom dagens situation? Vad framkallade dagens fasor vi alla protesterar mot? Det är inte räntenivån, inte Alliansen, inte Ryssland, inte ens Saudiarabien och definitivt inte mystiska och outgrundliga krafter bortom mänsklig kontroll. Det är som sägs i boken den nye guden; Otyglad Kapitalism. En gud som måste ersättas av ett tankemönster som vårdar, ger näring till och stödjer, inte stjälper, mänskligheten. Vi som ser igenom vår nye guds katekes av passivitet och misslyckanden måste sluta kompromissa och skapa opposition. Rätten till yttrandefrihet har sålts; rätten att demonstrera, förnekas; rätten att bedriva opinion, snuttifierad; rätten att vara ekonomiskt trygg, eliminerad. Sanningen är inte alltid vacker. Men vi som vet svaret måste hitta modet att säga det. Enough is Enough.