onsdag 5 mars 2014

Krimstrams

Putin ockuperar Krim, krigshökar, Ryssofober och slavskeptiker vädrar morgonluft. Men när Röda arméns pansardivisioner krossade de ungerska frihetskämparna 1956 och dödade 50 000 lyfte Eisenhower inte ett finger. När Chrusjtjov byggde Berlinmuren, åkte JFK till Berlin och höll ett tal. När Warszawapaktens trupper krossade Pragvåren 1968, gjorde LBJ ingenting. När, Moskva beordrade general Wojciech Jaruzelski att krossa Solidaritet, vägrade Ronald Reagan att sätta Warszawa på plats. Dessa presidenter såg att ingen vitala amerikanska eller västliga intressen hotades av dessa sovjetiska åtgärder, hur brutala de än må vara. De kände att tiden var på Västs sida i det kalla kriget. Och historien gav dem rätt.

Vad är då dagens Västliga vitala intresse av Krim och Donbass? Inget. Från Katarina den stora till Chrusjtjov, halvön har tillhört Ryssland. Folket på Krim är till 60 % etniska ryssar. Krim bör snarast rösta för att skilja sig från Ukraina, när vi bombade Serbien under 78 dagar för att åstadkomma utbrytning Kosovo satte vi ramarna för frihetsutkrävande. I hela Europa har folk valt att bryta loss sedan slutet av det kalla kriget. Av Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien blev det tills sist 24 nationer. Skottland röstade om självständighet. Katalonien. Annekteringar sker på Golan, Cypern, Chagos, Tibet, Västsahara, Hawaii. Varför panik nu?

Istället beskriver vi det som händer i Ukraina som ett ”blixtkrig” som kommer med krigshotet till hjärtat av Europa, även om Krim och Donbass är det som vi brukade kalla för Östeuropa, en blindtarm, inte ett hjärta. Den amerikanska sjätte flottan ska enligt vissa ut i Svarta havet, Gotland ska militariseras, Men varför? Väst har ingen allians som har mandat att slåss mot Ryssland över Krim. Vi har inget avgörande intresse där borta. Varför eskalera krisen och riskera en väpnad konflikt?

Och talet om sanktioner? Tänk om Moskva reagerar genom att skära av sina krediter de har utställda till Ukraina, kräva ni Kievs skulder, vägra köpa deras varor och höja priset på olja och gas?
Detta skulle lämna EU med ett ansvar för en nation stor som Frankrike och med fyra gånger så mycket folk som det då lika bankrutta Grekland. Är Tyskland och EU redo att ta på sig det ansvaret, efter att EU räddat Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien d.v.s.? Och om Väst pressar på Ryssland, till vem tror vi Putin kommer att vända sig till; självklart Kina?

Detta är inte en uppmaning till Väst att ignorera vad som händer, men för att förstå Ryssland och agera i de långsiktiga intressena som förenar Väst och Östeuropa. Putins handlingar oroar men de är inte irrationella.

Folkmassorna i Kiev satte upp barrikader, bekämpade polisen med spikklubbor och molotovcocktails, tvingade den valde presidenten Viktor Janukovitj att skriva på ett avtal om en kompromiss och innan bläcket torkat störtade de honom, grep riksdagen, lagstiftade bort det ryska språket, och förklarade Ukraina som del av Europa. För vilsna här i Väst kan det se ut som demokratisk dådkraft, men på Krim och i östra Ukraina såg etniska ryssar att den president de valde och det parti de stödde störtades och ersattes av partier och politiker öppet fientliga till ett Ryssland som de alla trots Ukrainskt medborgarskap har djupa historiska, religiösa, kulturella och släktband med.

Ja Putin tar en allvarlig risk. Annekteringen erkänns självfallet inte som  legitim. Men för de hökaktiga krigshundarna som ylar om att Ukraina och Georgien ska komma in i Nato, och ge dessa nationer, djupt inne i Rysslands intressesfär pappersgarantier så är de av samma kvalitet som de som Kaisern gav Österrike 1914. Krigsgarantier ledder till världskrig, som mycket väl, historiker får avgöra om 200 år, kan ha varit dödsstöten för den västerländska civilisationen. För mer om Ukraina läs gärna denna artikel.