Julledigheten slut. Har överlevt säkerhetskontrollerna på flygplatserna och den distinkta känslan av att vi låter oss skyfflas runt som boskap. Flyget har förändrats, har blivit betydligt mindre trevligt, rädslan för terrorism har numera ersatt rädslan för kommunismen som en ursäkt att avleda enorma summor pengar från sociala reformer. Oskyldiga mormödrar och deras barnbarn som våra vapen dödat har fött ett hat som jag ska skyddas mot på varje flygplats. Skyddas genom att jag ska antas vara skyldig till förberedande terrorverksamhet samt klä av mig skor och bälten. Det är en förödmjukande erfarenhet. Vi kan mycket väl känna sig som dumma drivna boskap, och syftet med charaden är inte så mycket för att hindra flygplan från saboteras som det är att hålla idén om terrorism i färskt minne hos befolkningen.
Är hotet från terrorismen verkliget? Knappast. Hotet om kommande klimatförändringar är mycket mera verkligt. Redan idag dör 11 miljoner barn av undernäring och fattigdomsrelaterade orsaker. Hotet om konsumtion av icke-förnyelsebara resurser och en ekonomisk kollaps är verkligt. Hotet från terrorismen är försvinnande litet.
Låt oss sluta drivs som boskap genom påhittade hot. Låt oss istället titta på de mycket verkliga faror som hotar den mänskliga civilisationen, och göra vårt yttersta för att undvika dem.
