fredag 16 mars 2018

En farlig allians

Återvänder till tangenterna. Har observerat under två månader. Men inte agerat. Nu är det tid att åter beskriva problemen. Börjar med att Sverige lever i säkerhetspolitisk förnekelse, vi förnekar att vårt äktenskap med NATO är en farlig union. Förutom korta isolationistiska perioder har nämligen USA nästan alltid varit i krig; krig som ofta varit anfallskrig mot mindre makter. Vidare har NATO:s största medlem störtat flera regeringar under de gångna två århundradena. Den har ett starkt medialt propagandistiskt övertag på ett budskap som basunerar ut att landet har antagit en legitim och moralisk överlägsenhet som den förnekar andra. USA har rätt till frihet, andra inte. Sverige tar stora risker i att lägga så mycket av vår säkerhetspolitiska framtid hos NATO. Vi måste bygga vår säkerhet i vår region och som inte beror på ett utländskt beskydd vars okontrollerbara krafter är i sinande. Tyvärr har många av våra politiska, byråkratiska, affärs och media-eliter levt på myten om USA som det gudomliga så länge att de finner det direkt svårt att tänka sig en multipolär värld utan ett amerikanskt fokus. Vi hade en liknande och beroende syn på Tyskland i det förflutna. Det slutade i tårar.

USA är ett land som nästan alltid är i krig. Fakta bevisar detta. USA har aldrig upplevt ett enda helt decennium utan krig. Sedan dess grundades 1776 har USA legat i krig under 93% av tiden. Dessa krig har utökats från Tripoli och sen dess eget kontinent, till Stilla havet, till Europa och nu senast till Mellanöstern. USA har initierat 201 av 248 väpnade konflikter sedan andra världskriget. Under de senaste årtiondena har de flesta av dessa krig dessutom varit misslyckade. USA upprätthåller 700 militära baser eller platser runt om i världen. I vår egen region har de roterande trupp i alla länder runt oss förutom Finland. Hur kan vi förneka att USA är det mest aggressiva och farliga landet på vår planet? Förenta staterna har i stor utsträckning blandat sig i andra länders affärer och val under 100 år. USA nämligen en lång historia av att använda hemliga och öppna medel för att störta regeringar som anses vara avoga mot USA. 41 fall av framgångsrika USA-ledda regimskiften under 100 år, det vill säga ett olovligt skifte var 28:de månad. Honduras, Guatemala, Iran, Haiti, Kongo, Indonesien, Japan, Vietnam, Chile, Irak, Afghanistan och nu senast Libyen.

Trots alla redan pågående krig och förstörelse i konfliktutsatta områden, fortsätter den amerikanska imperiet agera utan allvarligt ifrågasättande. Inte minst från det egna väljarna. En förklaring ligger i just dessa väljare; för trots deras antagna världsroll har många amerikaner en begränsad förståelse för andra länders kultur och liv. Endast 32% av amerikanerna har pass.  43% av republikanerna och 55% av demokraterna stötte i en undersökning att USA skulle bomba en plats som kallas "Agrabah" som visade sig vara en fiktiv plats i en tecknad film. Endast ett okunnigt folk kunde vilja att deras land skulle bomba en stad som inte existerade.
USA har invaderat länder som de inte visste något om och i många fall kulturer och människor de helst saknade kunskaper om, länder och folk samt kulturer som därmed antogs vara mindre dygdiga och kloka än amerikaner. USA förstod aldrig folken de bombat. De tror att de visste bäst. De försökte tvinga på dem vad USA ansåg att de borde göra. Amerika och dess politiker har okunnigheten som ledstjärna. Det kanske i sig kanske inte är ovanligt, vår statsminister är inte kunnighetens apostel, men det är farligt när ett land med överväldigande militär makt saknar ett minimum av intuitioner med utrikespolitisk intelligens.

Den andra anledningen till att den amerikanska imperiet fortsätter är kraften bakom vad president Eisenhower en gång kallade det militär- och industrikomplexet i USA. I 2018 skulle jag lägga till "politiker" till det komplexet som är starkt beroende av finansiering från kraftfulla vapenproducenter över hela landet som i sin tur försörjer över 4000 militära anläggningar. Underrättelsetjänsten, företagsfinansiering av universitet och tankesmedjor har också del av det amerikanska imperiet. Sverige har via närmandet till NATO nästan låst in sig i detta komplex. Våra militära och försvarsledare är starkt beroende av Förenta staterna via FRA av CIA, NSA och FBI för informationsinhämtning. Vår självständighet och självständighet är också utsatt eftersom våra försvarspolitiker lever efter mantrat om; driftskompatibilitet med USA. Så kraftfull är USA:s inflytande och vårt villiga samarbete med det att vår utrikespolitik sällan ifrågasätter det amerikanska narrativet, i synnerhet vad avser Ryssland. Begreppet driftskompatibilitet innebär inte bara utrustning. Det betyder också personal där alltfler svenska militärer är inbäddade i USA:s och NATO:s militär- och försvarsinrättningar. Den amerikanska militären och dess medarbetare har ett intresse i att Amerika ska vara i krig och vårt svenska försvarsdepartement och försvarsmyndigheten är fyllt av medarbetare som kan ses som amerikanska lojalister.

Vidare kan det amerikanska imperiet fortsatta dominans förklaras av hur USA förväntar sig att andra ska följa en så kallad "reglerbaserad internationell ordning" som i stor utsträckning bestämdes vid Bretton-Woods efter andra världskriget och är inbäddad i olika FN-organ. Den "ordningen" speglar dock bara kraften hos de dominerande länderna på slutet av 1940-talet. Det erkänner inga nya legitima intressen för nya länder som nu insisterar på att spela en tydlig roll i en ny multipolär internationell ordning. USA följer dessutom endast en internationell reglerbaserad ordning när den ordningen passar dess egna intressen. Det strävar tillexempel efter ett reglerbaserat system i Sydkinesiska havet men vägrar att godkänna UNCLOS eller att acceptera ICJ-beslut. Invasionen av Irak var ett klassiskt fall av att brutna internationella regler. Invasionen var olagligt. Den resulterande i förstörelsen av Irak och uppfyllde kriterierna för krigsförbrytelser. Men försyndarna har sluppit sina straff. Det ovan anförda är uppenbart obehagligt men det är en text baserad på befintliga fakta. Det är en myt att demokratier som Amerika uppträder med en högre grad av välvilja internationellt. Länder agerar i sina egna intressen så som de uppfattar dem. Rom var en republik och rättigheter i landet påtvingades de oftast ovilliga grannarna. Sverige och dess NATO anhängare behöver genomskåda de ädla idéer som USA åberopar när de beskriver sitt eget land och istället se till hur de konsekvent illa de behandlar andra länder. Tänk på kurderna behandlas. De ledde kampen mot ISIS men överges nyss av USA och deras andra Västliga allierade. Eller Yemens folk som får bombas bort av ett USA stött Saudiarabien.

USA är inte längre en självklar stormakt. Det finns över 43 miljoner amerikanska medborgare som lever i fattigdom, de har en gedigen och omfattande fängelsepopulation med sina bestående rasistiska konnotationer, vapen är allestädes närvarande och de vägrar att ta itu med den frågan. Våldet är lika amerikanskt som deras rock n’ roll. Våldet är inbäddat i amerikanskt beteende både hemma och utomlands.

De dokument som lade grunden till USA inspirerar fortfarande världen runt. Tyvärr har dock dessa kärnvärden ofta blivit nekade andra. Till exempel när Filippinerna sökte USA-stöd invaderades det istället. Ho Chi Minh ville ha USA-stöd för sitt lands självständighet, men Vietnam invaderades. Liksom många demokratier, inklusive vår egen svenska, genomsyras det offentliga besluten av pengar och militära särintressen. USA har glidit ner till nummer 21 i Economists Intelligence Democracy Index från 2016. Det noterades även att; offentligt förtroende för regeringen, har sjunkit till historiskt låga siffror och minns att detta då var före Trump. Många demokratier står inför förändringar. Den amerikanska demokratin har emellertid mer problem än de flesta. Det finns en kronisk sjukdom i botten. Sveriges riskabla beroende av USA kan inte nog betonas; USA: s besatthet av att med hjälp av krigets gudar underminera utländska regeringar går tillbaka över ett sekel. Amerika kommer att behöva begränsa försvarsutgifterna trots den nya retoriken om att konfrontera både Ryssland och Kina. För Sverige ska minnas att år 2030 förväntas Kinas BNP vara 70% större än USA:s och Rysslands 20% större. USA har rekordskuld, som de senaste skattesänkningarna, kommer förvärra. Den nuvarande amerikanska skulden finansieras i stor utsträckning av Kina. Men varför skulle Kina vara beredd att finansiera USA när de ingår kallt krig mot USA om Sydkinesiska sjön? Med andra ord USA försöker gå i krig med sin egen bankir. Ett resultat av den minskande amerikanska ekonomiska makten är att landet kommer att be dess allierade att göra mer. Redan nu kräver de ökade nationella försvarsanslag av NATO länderna. Delvis för att hjälpa USA att ta sig ut från Mellanöstern, men också för att stå först i ledet när USA går ut i krig mot Ryssland.

Trots ständiga krig, ofta misslyckade, störtandet av utländska regeringar och ett mindre amerikanskt ekonomiskt inflytande fortsätter USA:s hegemoni och dominans av svenskt säkerhetspolitiskt tänkande. Trots alla bevis, varför fortsätter vi leva med vår förnekelse? En anledning är att som ett litet, isolerat och vitt samhälle har Sverige historiskt sökt ett yttre skydd, först Tyskland och när det misslyckades, NATO. Vi har inte skakat av det beroende och undergivenhet till NATO vi av nödvändighet hade under det kalla kriget.

Nu är det nya tider och Ryssland är inte kommunistiskt, det är Sveriges naturliga framtida handels- och säkerhetspolitiska partner. Vi fortsätter dock att söka säkerhet för region genom ett amerikanskt skydd snarare än säkerhet inom vår egen region. Vår långsiktiga framtid beror på samarbete i vår region och inte av en opålitlig och avlägsen allierad. En annan anledning till att vi förnekar vad det amerikanska imperiet innebär är, som jag antytt ovan, att vi mättas via våra medier med amerikanska nyheter, synpunkter och underhållning. Vi har inga oberoende medier. Oavsett vad amerikanska medierna säger om skattesänkningar för de rika, försvar eller klimatförändringarna blir det oundvikligen ett löp i våra svenska medier. Minns också att tusentals svenskar, så även jag själv, har köpts av amerikanska pengar och stöd via stipendier, studiecentra, utbyten och tankesmedjor. Hur länge kommer ett svenskt förnekande av den expansiva och destruktiva amerikanska policyn att fortsätta? När kommer några av politikerna att stå upp? Är våra politiska ledare korrekta i sin bedömning att fördelarna med och skyldigheterna i den amerikanska alliansen vinner val? I den mån Ryssland är något slags avlägset hot skulle det vara mycket mindre så om vi inte var så undergivna för USA. Vad ska vi göra om USA beslutar att följa råd från några av sina högre generaler och använda taktiska kärnvapen i Nordkorea? Eller sända stridande amerikansktrupp till Ukraina? Deras användning skulle involvera FRA:s kablar; ett faktum som inte skulle undkomma Ryssland. Ett amerikanskt beslut att genomföra nya militära handlingar i Nordkorea och/eller Ukraina kan utsätta oss för stor fara. USA och NATO är en farlig allierad.