Ingen behöver påminnas om att vår värld just nu styrs av länder som balanserar på en allt slakare lina mellan sin bekännelse till demokrati och sin faktiska hantering av densamma. Det gör i sammanhanget en väldigt liten skillnad om våra så kallade rättighetsväktare är inspirerade av höger- eller vänsterideologier. Grindarna till det totalitära fängelset är lika ogenomträngliga, övervakningen lika rigorös, ledardyrkan lika genomträngande, gudshyllandet lika bedövande. Storebror ser inte på oss för att Storebror väljer att göra det. Vi har gett Storebror rätten att se oss. När en befolkning blir distraherad av trivialiteter, när kulturlivet omdefinieras till att bli en evig karusell av nöjen, då det allvarliga offentliga samtalet blir en form av infantilismens kakafoni, då, kort sagt, blir folket en publik, och deras politiska handlingar en vaudevillehandling, EU:s nationer befinner sig i riskzonen; kulturdöden är idag en klar möjlighet.
