Afghanistan har haft sina nationella val. Ännu en bluff som spelats ut inför öppen ridå. Den Afghanska olyckan fortsätter. En grupp av handplockade kandidater låtsas att tävla i ett val vars resultat redan fastställts av Washington. Kandidaterna inkluderar preparerade västvänliga politiker samt narkotikahandelsrika krigsherrar från det tadzjikiska och uzbekiska norra Afghanistan. Den främste bland dem, Rashid Dostam, är för övrigt en stor krigsförbrytare som beordrade massakern på över 2 000 talibanfångar 2002. Men let bygones be bygones. På denna ruttna grund hoppas nu världssamfundet kunna bygga upp en med folkrätten förenlig afghansk demokrati som kommer lova att fortsätta erbjuda baser till amerikansk trupp och stridsflygplan. Afghanistans majoritet, de pashtunska stammarna, har bara en liten röst i denna charad.
Den största och mest populära partiet i Afghanistan råkar vara talibanerna och dess mindre allierade, men som terrorister utesluts de från nuvarande och tidigare val. De bojkottar omröstningen som de anser riggad, ett mönster vi ser samma mönster av i samtliga mer eller mindre demokratiska stater i hela regionen.
Om ett rättvisande val hölls i dag skulle talibanerna förmodligen vinna. Amerikanerna har inga problem att idag samarbeta med de afghanska kommunisterna, de lokala krigsförbrytarna samt knarkbaronerna. I själva verket ha enligt amerikanska siffror opium, morfin och heroinproduktionen i Afghanistan nått rekordnivåer de senaste fem åren, detta kallas emellertid nationsbyggande.
Efter 12 år av att använda allt i sin arsenal utom kärnvapen, har den mäktiga amerikanska militären misslyckats med att besegra lätt beväpnade talibanska styrkor. Talibanerna kommer säkert att fortsätta kämpa på obestämd tid. Ordspråket som florera i landet är att; Amerikanerna har klockor; vi har tid.
De pashtunska krigarna besegrade fyra brittiska försök att kolonisera Afghanistan, Sovjets insats på 1980-talet, och nu den amerikanska ockupationen. De kommer vara kvar. Inte minst för att Afghanistan har visat sig vara det längsta kriget i USA: s historia. När amerikanska trupper och tunga bombplan attackerade talibanerna sa jag och andra initierade bedömare att invadera Afghanistan var ett fruktansvärt misstag, ett krig som inte skulle vinnas. Inte överraskande höll få med.
Kriget var förlorat från början och ett slöseri med blod och pengar, att Sverige deltagit i slöseriet gör inte saken bättre. Historien om talibanerna är historien om hur den pashtunska rörelsen uppstod under tidigt 1990-tal under det afghanska inbördeskriget för att bekämpa massvåldtäkter av afghanska kvinnor, och bekämpa utlandsstödda afghanska tadzjikiska och uzbekiska kommunister. Washingtons plan nu är att installera en ny, post-Karzaisk afghanska lydregim i Kabul, och behålla kontrollen över den 400 000 man starka afghanska polisen och armén som kämpar för amerikanska dollar. Den tama afghanska regimen kommer då att " bjuda in " cirka 16 000 amerikanska soldater, plus ett stort antal legosoldater, för att stanna kvar och hålla talibanerna i schack.
Nyckeln till pågående amerikanska kontrollen över Afghanistan är nämligen flygbaserna i Bagram, Kandahar, Herat, och Shindand med stöd av baser i Centralasien, Pakistan och Persiska viken. USA och dess allierade kan inte behålla sitt grepp över Afghanistan utan dessa enormt dyra 24 -timmars luftpatruller som svarar inom några minuter när talibanerna attackerar. Utan ständig proviant och stöd från luften skulle västerländska krafter snabbt avskurna och besegrade.
Detta är en stor anledning till att kriget i Afghanistan har hittills kostat strax över 1 biljoner dollar. Pengar har dessutom försvunnit på grund av omfattande korruption. Utan en stadig ström av amerikanska dollar, skulle den afghanska regimen i Kabul kollapsa. Pakistan har betalat över 18 miljoner dollar sedan 2001, också för att bekämpa sina talibaner och stödja USA: s militära operationer i landet. 18 miljoner som inte alls hade kunnat göra nytta för de fattiga i landet. . .
USA: s ockupationsstyrkor har efter helgens korrupta val bara att erkänna sitt nederlag mot talibanerna, genomlida den ultimata förnedringen för sina högteknologiska amerikanska styrkor och flyga hem. För nu har USA fått Iran, Kina och Ryssland som nygamla fiender och Pentagon kan behålla orsakerna till sina allt större budgetar. Så de kanske motvilligt överger sitt afghanska missöde. För trots allt, vem minns Vietnamkriget och Saigon idag? 12 års krig kommer avslutas med en suck och nya krig i Sydkinesiska sjön och Persiska viken. Och Afghanistan återgår till att vara fjättrat under Talibanernas förlamande religiösa ok.
