Världskriget avblåst

Vad hände med det så omtalade överhängande utbrottet av ett tredje världskriget? Tidigare denna månad kom varningar om ett stort överväldigande hotfullt ryskt krigsspel; Zapad 2017 var ett krigiskt panoptikon redo att innefatta hela Norden i sitt öga av eld och stål.  Detta upprepades flera gånger; Rysslands största militära övning sedan slutet av det kalla kriget. Massiv och stor var andra adjektiv som används av NATO:s svenska trollarmé. Svenska militär- och medierapporter skrev fram Zapad-2017 som ett oförlikneligt akut hot, men ett specifikt påstående stod ändå ut. Rysslands insisterande på att omkring 12 000 trupper skulle delta, i verkligheten skulle det vara uppåt 100´-200´enligt Västliga källor. Sen var det då det där med avsikten. En sådan stor övning skulle kunna vara en täckmantel för ett ryskt land- och luftangrepp i Ukraina eller på Gotland. Övningens närhet, i tid och geografi, till 1 september årsdagen för andra världskrigets början tycktes bara ger extra trovärdighet till skrämseltexterna. Med Zapad var världen på standby för ett nytt världskrig. Men vad hände? Zapad avslutades tidigare i veckan, utan några större pukor i västerländska media. Den mest sprida bilden var den på president Vladimir Putin som observerade krigsscener genom en kikare samt en rapport som tre personer hade blivit skadade när en rysk helikopter av misstag sprängde bort åskådare. Numren som även sattes, även av västerländska analytiker, av antalet deltagande soldater låg nu någonstans mellan 10 000 och 17 000 trupper, och ingen hade invaderats. De ryska skratten ekar nu genom skogarna i norr. Deras antal var korrekta, det fanns ingen expansion, de internationella gränserna respekterades.

Alla ryska trupper som fördes in i grannlandet Vitryssland är åter på sina hemmabaser. Av det påstådda ryska informationskriget syns också föga. Hur kom det sig då att omfattningen av Zapad var så orealistiskt upphaussad i Sverige? Lösnummer är en viktig förklaring. Ryssen säljer. Allt ifrån Ryssmördarkylan till Ryssfemmor är läsgodis och mycket klickvänligt. Det finns en del av sanningen i det men det alvarliga är att media saknar nyanser i den information de gavs. Ryssland ”kunde” ”enligt källor” ha 100,000 trupper, de "kunde" använda övningen som skydd för att invadera Gotland, de ”kunde” stationera sig permanent i Vitryssland. Från detta ”kunde” var det lätt för NATO älskande mediemoguler att glida över i ett Ryssland "vill". Ryssland vill ha Väst under sig. Möjligheten och spekulationen blir till en visshet. Detta kan förvisso skrivas av okunnighet, för maximal effekt eller, i vissa fall, för att den passar en befintlig politisk dagordning om mer pengar till ett oräddbart svenskt försvar samt ett fullvärdigt NATO-medlemskap. Det finns inget annat att säga än att svenskarna utsattes för desinformation om Rysslands Zapadövning. En grundlig titt på svensk medierapportering krigsspelet i Öst visar att de litade mest på anonyma samt ibland namngivna källor, men namngivna källor vars expertkunskap var knuten till försvarsmakten eller NATO smedjorna. En av dessa källor var ingen annan än generalsekreteraren för NATO, som varnade för att Ryssland tidigare hade använt stora militära övningar som en föregångare för aggressiva militära handlingar mot sina grannar och övergick till att hänvisa till citerar Georgien och Krim. Fröet är sått trots inget tydde på detta denna gång. Sen var det publicistiska och politiska NATO-anhängare som accepterade uppskattningen av runt 100 000 trupper, och den citerades flitigt.

Många av rapporterna i svenska media citerade även politiska eller tankesmedliga källor i de baltiska staterna, Polen eller Ukraina, där det av förståeliga skäl finns en syn på Ryssland som potentiell aggressor som naturligtvis påverkar objektiviteten. Ryssland genomförde en rutinmässig militärövning på ett sätt som helt enkelt var jämförbar med Aurora. Men tillfälle togs att driva en anti-rysk västerländsk dagordning. Detta hände, det är också värt att notera, strax efter att NATO själv hade haft övningar i Svarta havet samt Rapid Trident hölls i och runt de västra gränserna i Ukraina. Vem, och frågan måste ställas, hotar vem? Båda hotar varandra är det enkla militaristiska svaret. Zapad var en övning för att testa den moderna, mindre och smidigare konfigurationen av ryska styrkor samt dess nya kommunikationsmöjligheter. Det var också avsett att delvis visa upp den ryska moderna krigsmaskinvaran, inte minst för att stärka dess ställning på den internationella vapenmarknaden och avslutningsvis för att visa för NATO att Ryssland åter är en kraft att räkna med. Det var med andra ord en övning i både begrepp och syfte som liknade Aurora 2017. Men den informationen lämnades därhän i det västliga propagandakriget.

Ickevåldet

Ryssland övar och krigsälskarna i Sverige rustar för strid. Sverige ska möta fienden med mer stål och större gevär i ett kostsamt och fruktlöst försök att komma ikapp. Ett civilförsvar som baserar sig på allmän plikt och som under sex månader lär ut grunderna i icke-våldsprinciper är en mer realistisk väg att vandra. En plikt som lär ut inte att besegra eller förnedra motståndaren men att vinna hans vänskap och förståelse. Den icke-våldsamma motståndaren måste ofta uttrycka sin protest genom ovilja till samarbete eller bojkott, men hen inser att dessa inte hindrar en fiende; de är bara medel för att väcka en känsla av moralisk skam hos motståndaren. Slutet i alla konflikter är nåd och försoning. Efterdyningarna av ickevåldets väg är skapandet av en samhällsgemenskap, medan efterdyningarna av våld är tragisk och evig bitterhet.

Rysk mur

Folk och försvar har samlat Sveriges Ryssofober i Sälen. Alarmen ljuder. Sävar kommer inom kort åter vara en krigsskådeplats mellan Ivan och Sven. I den låtsasvärld dessa krigsivrare lever kommer få rationella tankar in. För låt mig sätta in det som händer i ett historiskt sammanhang. Ryssland har drabbats av utländska inkräktare, de förlorade 22 miljoner människor under andra världskriget. De flesta av de döda var civila, och eftersom landet Ryssland haft en historia av att invaderas har ryssarna lovat; Aldrig låta en sådan katastrof inträffa igen. Minns även att varje gång Ryssland invaderades gick hon segrande ur striden.  Och tiderna har inte förändrats. Om Nato skulle anfalla Ryssland i dag, skulle alliansen vara besegrade inom 60 timmar.

De operativa förmågorna i den nya ryska militären har vi sett under de senaste åtgärderna mot ISIS, Al Nusra och andra utländska finansierade terroristgrupper som är verksamma i Syrien. För länge sedan var Ryssland tvungen att svara på provokationer genom att slåss på sitt eget territorium, för att sedan lansera en kontrainvasion; men det är inte längre nödvändigt. Rysslands nya vapen gör vedergällningen ögonblicklig, påvisbar, ostoppbar och fulländat dödlig. Således om krigskramarna i Nato skulle angripa Ryssland är det garanterat att USA med bihang skulle drabbas. Åtminstone skulle det inte längre vara finnas kvar fungerande elnät, inget internet, ingen olja och gasledningar, inga lufttransport eller GPS-baserad navigation. Finansiella centra skulle ligga i ruiner. Regeringar på varje nivå skulle upphöra att fungera. USA: s väpnade styrkor, stationerade runt om i världen, skulle inte längre kunna få sina förråd påfyllda och sedan ge upp. Om Ryssland attackeras, kommer hon inte backa; hon kommer att vidta motåtgärder, och hon kommer förinta. Sverige har via sin signalspaning Winterlight, gjort allt för att pressa situationen till randen av en katastrof. För det första har den anti-ryska politiken övertygat den ryska ledningen att eftergifter eller förhandlingar med väst är meningslöst. Det har blivit uppenbart att västvärlden alltid kommer att stödja någon enskild, rörelse eller regering som är anti-rysk, vare sig det är skattefuskande ryska oligarker, dömda ukrainska krigsförbrytare, Saudistödda Wahabiter i Tjetjenien eller punkare i Moskva. Nu när Nato har expanderat ända fram till den ryska gränsen, med amerikanska styrkor utplacerade i Baltikum och Polen samt Svarta Havet; inom artilleriavstånd till St. Petersburg har ryssarna ingenstans kvar att dra sig tillbaka i ett första skede. De kommer inte att attackera; men Ryssland kommer att vidta motåtgärder, och en provokation eller ett enkelt misstag kan utlösa en sekvens av händelser som kommer såleddes att sluta med miljontals amerikaner döda och ett Europa i ruiner.

Till skillnad från många amerikaner, som ser krig som en spännande, segergaranterat utländskt äventyr, avskyr ryssarna krig och hyser en rädsla därför. Men paradoxalt nog är de är också redo, och de har förberett sig för krig i flera år. USA, som slösar oräkneliga miljarder på tvivelaktiga kostsamma vapenprogram, framstår för ryssarna  som kortsiktiga; Ryssland är vid en granskning extremt snåla med sina försvarsrubel och även om det är sant att den ryska ekonomin har drabbats av låga energipriser, är den långt ifrån i spillror. En återgång till tillväxt förväntas så tidigt som nästa år. Ryssland är därtill världens största oljeproducent och näst största oljeexportör, men det är också världens största exportör av spannmål och kärnkraftteknik. Rysslands väpnade styrkor, både konventionella och nukleära, är rustade och redo att slåss, och de är mer än en munsbit för Nato, i synnerhet om ett krig bryter ut någonstans nära den ryska gränsen.  Men en sådan kamp skulle vara självmord för alla inblandade. Den enda anledningen till att USA och Ryssland har befunnit sig på kollisionskurs, i stället för att desarmera spänningar och samarbeta inom ett brett spektrum av internationella problem, är det envisa vägran av USA:s ledning att acceptera Ryssland som en likvärdig partner: Washington ska vara världspolisen och den enda oumbärliga nationen för frihet, men dess inflytande krymper stadigt i spåren av en rad utrikespolitiska och militära katastrofer som Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien, Jemen och Ukraina. Fortsatt amerikansk dominans är nu något som varken Ryssland eller Kina, eller de flesta andra länder är villiga att acceptera. Denna gradvisa men uppenbar förlust av makt och inflytande har orsakat amerikansk hysteri; och det är bara ett litet steg från hysterisk till självmordsbenägen. Så det vore bra om även det svenska folket kunde ta sig an fredliga men kraftfulla åtgärder för att motsätta sig politiker eller partier som bedriver oansvariga, och provocerande Ryssattacker.  Det finns inget objektivt skäl till varför Sverige och Ryssland bör se varandra som antagonister. Den nuvarande konfrontation är helt och hållet resultatet av en syn på världen där en fiende som ska krossas måste finnas.

Tack vare USA outtröttliga krigsansträngningar, har mer än en miljon oskyldiga människor redan dött i det forna Jugoslavien, i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Pakistan, Ukraina, Jemen, Somalia och många andra länder. Allt på grund av ett maniskt mantra att USA måste vara ett världsvälde, inte en bara ett vanligt, normalt land, och att varje nationell ledare antingen måste böja sig för dem, eller störtas. I och med Ryssland har de däremot slutligen stött ett fast föremål. USA och krigshetsarna i Sverige måste tvingas att backa innan de förstör oss alla. Jag är helt och ovillkorligt övertygad om att Ryssland aldrig kommer att angripa USA, eller någon EU-land, att Ryssland inte är alls intresserad av att återskapa Sovjetunionen, och att det inte finns något ryskt hot eller rysk aggression. Men historien berättar för oss att om Ryssland blir attackerat kommer hon inte rygga, och den ryska ledningen kommer inte retirera. Med stor sorg och tungt hjärta kommer de  göra sin edsvurna plikt och frigöra en nukleär spärreld från vilken USA aldrig kommer återhämta sig.