FRA och kontroll

Mindre än tre veckor före presidentvalet 2020 publicerade New York Times en viktig artikel med titeln "The First Amendment in the age of disinformation." Uppsatsens författare, Emily Bazelon, hävdade att USA befann sig "mitt i en informationskris orsakad av spridningen av viral desinformation" som hon jämförde med de "katastrofala" hälsoeffekterna av ett coronavirus. Hon citerar från en bok av Yale-filosofen Jason Stanley och lingvisten David Beaver: "Det fria ordet hotar demokratin lika mycket som det också ger dess blomstring." Nu följer Sverige hennes tankar i handling. 

Så problemet med desinformation är också ett problem med demokratin i sig, specifikt att det finns för mycket demokrati. För att rädda den Västerländska liberala demokratin föreskrev experterna då och nu två lösningar: Väst måste bli mindre fritt och mindre demokratiskt. Denna nödvändiga utveckling kommer att innebära att man stänger ute rösterna från vissa tyckare i medieflödet som på något sätt och enligt någon bedömare har förverkat privilegiet att tala fritt. Det kommer att krävas att man följer desinformationsexperternas visdom och växer ur tron på yttrandefrihet. Denna uppfattning kan vara skrämmande för människor som fortfarande är fästa vid det frihetliga arvet av självständighet och självstyre, men det har blivit den officiella politiken för många av Västvärldens styrande partier och mycket av den kvarvarande intelligentian.

Elon Musks Twitter, som jobbat på bra för att bevarandet av yttrandefriheten online beskrevs av många tveksamma liberaler som; "Musks dröm. Och Trumps. Och Putins. Och drömmen för varje diktator, stark man, demagog och nutida rånarbaron på jorden.” Enligt vissa är tydligen censur i den demokrati nödvändigt för att skydda demokratin. Ett unket argument.  Ett argument som framförs av en härskande politisk klass som redan har tröttnat på demokratins krav på att frihet ska beviljas dess undersåtar. Desinformation ska omges av ett regelverk för att ersätta yttrandefriheten, i syfte att skydda den, genom att vilja det omöjliga, dvs; eliminera alla fel och avvikelser från det frihetliga narrativets ortodoxi, säkerställer den härskande klassen i EU och USA att den alltid kommer att kunna peka på ett hot från informationsextremister; ett hot som motiverar ett eget järngrepp om den mediala makten.

En sirensång uppmanar de av oss som idag lever i den digitala tidsålderns gryning att underkasta oss makten hos maskiner som lovar att optimera våra liv och göra oss säkrare. Inför det apokalyptiska hotet av "den andres desinformation" förleds vi att tro att endast superintelligenta algoritmer kan skydda oss från den förkrossande omänskliga omfattningen av det digitala informationsangreppet. De gamla mänskliga konsterna att samtala, enas om oenighet och slås med verbal ironi, som demokrati och mycket annat är beroende av i vår värld, utsätts nu från politiskt håll för ett mentalt förtorkat maskineri av militärt konstruerat övervakningssystem, en övervakning som ingen kritik tål och som syftar till att göra oss rädda för vår egen nedärvda och förvärvade förmåga till förnuft.

Rysk mur

Folk och försvar har samlat Sveriges Ryssofober i Sälen. Alarmen ljuder. Sävar kommer inom kort åter vara en krigsskådeplats mellan Ivan och Sven. I den låtsasvärld dessa krigsivrare lever kommer få rationella tankar in. För låt mig sätta in det som händer i ett historiskt sammanhang. Ryssland har drabbats av utländska inkräktare, de förlorade 22 miljoner människor under andra världskriget. De flesta av de döda var civila, och eftersom landet Ryssland haft en historia av att invaderas har ryssarna lovat; Aldrig låta en sådan katastrof inträffa igen. Minns även att varje gång Ryssland invaderades gick hon segrande ur striden.  Och tiderna har inte förändrats. Om Nato skulle anfalla Ryssland i dag, skulle alliansen vara besegrade inom 60 timmar.

De operativa förmågorna i den nya ryska militären har vi sett under de senaste åtgärderna mot ISIS, Al Nusra och andra utländska finansierade terroristgrupper som är verksamma i Syrien. För länge sedan var Ryssland tvungen att svara på provokationer genom att slåss på sitt eget territorium, för att sedan lansera en kontrainvasion; men det är inte längre nödvändigt. Rysslands nya vapen gör vedergällningen ögonblicklig, påvisbar, ostoppbar och fulländat dödlig. Således om krigskramarna i Nato skulle angripa Ryssland är det garanterat att USA med bihang skulle drabbas. Åtminstone skulle det inte längre vara finnas kvar fungerande elnät, inget internet, ingen olja och gasledningar, inga lufttransport eller GPS-baserad navigation. Finansiella centra skulle ligga i ruiner. Regeringar på varje nivå skulle upphöra att fungera. USA: s väpnade styrkor, stationerade runt om i världen, skulle inte längre kunna få sina förråd påfyllda och sedan ge upp. Om Ryssland attackeras, kommer hon inte backa; hon kommer att vidta motåtgärder, och hon kommer förinta. Sverige har via sin signalspaning Winterlight, gjort allt för att pressa situationen till randen av en katastrof. För det första har den anti-ryska politiken övertygat den ryska ledningen att eftergifter eller förhandlingar med väst är meningslöst. Det har blivit uppenbart att västvärlden alltid kommer att stödja någon enskild, rörelse eller regering som är anti-rysk, vare sig det är skattefuskande ryska oligarker, dömda ukrainska krigsförbrytare, Saudistödda Wahabiter i Tjetjenien eller punkare i Moskva. Nu när Nato har expanderat ända fram till den ryska gränsen, med amerikanska styrkor utplacerade i Baltikum och Polen samt Svarta Havet; inom artilleriavstånd till St. Petersburg har ryssarna ingenstans kvar att dra sig tillbaka i ett första skede. De kommer inte att attackera; men Ryssland kommer att vidta motåtgärder, och en provokation eller ett enkelt misstag kan utlösa en sekvens av händelser som kommer såleddes att sluta med miljontals amerikaner döda och ett Europa i ruiner.

Till skillnad från många amerikaner, som ser krig som en spännande, segergaranterat utländskt äventyr, avskyr ryssarna krig och hyser en rädsla därför. Men paradoxalt nog är de är också redo, och de har förberett sig för krig i flera år. USA, som slösar oräkneliga miljarder på tvivelaktiga kostsamma vapenprogram, framstår för ryssarna  som kortsiktiga; Ryssland är vid en granskning extremt snåla med sina försvarsrubel och även om det är sant att den ryska ekonomin har drabbats av låga energipriser, är den långt ifrån i spillror. En återgång till tillväxt förväntas så tidigt som nästa år. Ryssland är därtill världens största oljeproducent och näst största oljeexportör, men det är också världens största exportör av spannmål och kärnkraftteknik. Rysslands väpnade styrkor, både konventionella och nukleära, är rustade och redo att slåss, och de är mer än en munsbit för Nato, i synnerhet om ett krig bryter ut någonstans nära den ryska gränsen.  Men en sådan kamp skulle vara självmord för alla inblandade. Den enda anledningen till att USA och Ryssland har befunnit sig på kollisionskurs, i stället för att desarmera spänningar och samarbeta inom ett brett spektrum av internationella problem, är det envisa vägran av USA:s ledning att acceptera Ryssland som en likvärdig partner: Washington ska vara världspolisen och den enda oumbärliga nationen för frihet, men dess inflytande krymper stadigt i spåren av en rad utrikespolitiska och militära katastrofer som Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien, Jemen och Ukraina. Fortsatt amerikansk dominans är nu något som varken Ryssland eller Kina, eller de flesta andra länder är villiga att acceptera. Denna gradvisa men uppenbar förlust av makt och inflytande har orsakat amerikansk hysteri; och det är bara ett litet steg från hysterisk till självmordsbenägen. Så det vore bra om även det svenska folket kunde ta sig an fredliga men kraftfulla åtgärder för att motsätta sig politiker eller partier som bedriver oansvariga, och provocerande Ryssattacker.  Det finns inget objektivt skäl till varför Sverige och Ryssland bör se varandra som antagonister. Den nuvarande konfrontation är helt och hållet resultatet av en syn på världen där en fiende som ska krossas måste finnas.

Tack vare USA outtröttliga krigsansträngningar, har mer än en miljon oskyldiga människor redan dött i det forna Jugoslavien, i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Pakistan, Ukraina, Jemen, Somalia och många andra länder. Allt på grund av ett maniskt mantra att USA måste vara ett världsvälde, inte en bara ett vanligt, normalt land, och att varje nationell ledare antingen måste böja sig för dem, eller störtas. I och med Ryssland har de däremot slutligen stött ett fast föremål. USA och krigshetsarna i Sverige måste tvingas att backa innan de förstör oss alla. Jag är helt och ovillkorligt övertygad om att Ryssland aldrig kommer att angripa USA, eller någon EU-land, att Ryssland inte är alls intresserad av att återskapa Sovjetunionen, och att det inte finns något ryskt hot eller rysk aggression. Men historien berättar för oss att om Ryssland blir attackerat kommer hon inte rygga, och den ryska ledningen kommer inte retirera. Med stor sorg och tungt hjärta kommer de  göra sin edsvurna plikt och frigöra en nukleär spärreld från vilken USA aldrig kommer återhämta sig.