torsdag 2 april 2020

USA är ett minne blott

USA kanske når sitt "Tjernobyl-ögonblick" nu när de inte lyckas leda sin land i kampen mot koronavirusepidemin. Liksom med kärnkraftsolyckan i Sovjetunionen 1986, avslöjar en katastrof alla de systemfel som redan har försvagat USA:s globala hegemoni. Oavsett resultatet av pandemin, är det ingen som i dag letar till Washington för att finna hjälp i krisen. USA:s minskade inflytande syntes tydligt på det virtuella mötet med världsledare som nyss var. Där de viktigaste amerikanska diplomatiska ansträngningarna ägnades åt ett avbrutet försök att övertyga de andra deltagarna att underteckna ett uttalande som hänvisar till ”Wuhan-viruset”, som en del av en kampanj att skylla koronavirusepidemin på Kina. Att attackera andra i syfte att avleda från ens egna brister är ett centralt inslag i president Trumps politiska taktik. Arkansas republikanska senator Tom Cotton tog vid på samma tema och sade att ”Kina släppte denna pest i världen och Kina måste hållas ansvariga”. USA:s misslyckande spänner sig långt utöver Trumps giftiga politiska stil: Amerikansk överhöghet i världen sedan andra världskriget har förankrats med hjälp av dess unika förmåga att få saker gjorda genom övertalning eller genom hot eller användning av våld. Men oförmågan hos Washington att reagera tillräckligt snabbt på Covid-19 visar att detta inte längre är fallet och befäster uppfattningen hos världssamfundet att den amerikanska militära och diplomatiska kompetensen avdunstar.

Attitydförändringen är viktig eftersom supermakter, som det brittiska imperiet, Sovjetunionen på åttiotalet eller USA i dag, beror på en viss nivå av bluff och båg. De har inte råd låta den kraftfulla självbilden testas för ofta för då ses de misslyckas: en överdriven bild av brittisk styrka; den krossades av Suezkrisen 1956, liksom Sovjetunionens krig i Afghanistan på 1980-talet. Nu faller slutligen USA till följd av Corona. Coronavirus-krisen motsvarar Suez och Afghanistan för Trumps Amerika. Inför en sådan megakris är Trump-administrationens misslyckande att leda ansvarsfullt extremt destruktiv för USA:s ställning i världen. In kliver istället de nya ledarna i en multipolär världsordning. Och EU samt Sverige bör rätta sig därefter. USA: s nedgång speglas nämligen i Kinas och Rysslands uppgång och Kina har åtminstone för tillfället framgångsrikt tagit grepp om sin egen epidemi. Det är kineserna och ryssarna som skickar ventilatorer och medicinska team till Italien och ansiktsmasker till Afrika. Italienare noterar att de andra EU-staterna ignorerar Italiens desperata vädjan efter medicinsk utrustning och att bara Ryssland, Kuba och Kina svarade. Sådana övningar med ”mjuk diplomati” kan förvisso bara ha begränsat inflytande när krisen är över men det är troligt att det kommer minnas länge av vissa mottagande länder i Väst. Budskapet är dock klart; Ryssland och Kina kan tillhandahålla viktig utrustning och expertis i ett kritiskt ögonblick och USA kan det inte. Dessa förändringar i uppfattningen av USA:s oförmåga kommer inte att försvinna över en natt. Profetior om att USA befinner sig i en dödsspiral har funnits lika länge som USA efter andra världskriget blev den största stormakten. Men skillnaden nu ör att USA inte längre dominerar världsekonomin i den grad de en gång gjorde, och har bara 800 krigsbaser runt om i världen med en tyngande militärbudget på 748 miljarder dollar. De föder inget välstånd. Eller ens militär framgång.

Minns att den amerikanska militärens oförmåga att använda sin tekniska förmåga till att faktiskt vinna krig i Somalia, Afghanistan och Irak visat hur lite det har fått tillbaka i gengäld för sina stora krigsutgifter. Trump har inte påbörjat några nya krig trots sin svulstiga retorik, men han har heller inte hindrat de gamla. Genom att införa strama ekonomiska sanktioner mot Iran och hota andra länder med ekonomisk krigföring har han visat i vilken utsträckning USA desperat försöker kontrollerar världens finansiella system för att förbli relevant som stormakt. USA som en ekonomisk och militär makt är gårdagen. Det mycket uppenbara slutet för USA som en global makt, som exemplifieras av coronavirus-pandemikrisen, har mindre att göra med vapen och pengar än många antar, och mycket mer att göra med Trump själv, både symptom och orsak. Enkelt uttryckt är att USA inte längre är ett land som resten av världen vill efterlikna eller, om de vill det, är de främst auktoritära nativistiska demagoger eller förrätter i Ungern eller Brasilien. Dessa och  andra länders beundran välkomnas emellertid varmt: bevittnat har vi alla Trumps omfamning av den hinduistiska nationalistiska indiska premiärministern Narendra Modi och hans utveckling av den yngre generationen tyranner som Kim Jung-un i Nordkorea och kronprins Mohammed bin Salman i Saudiarabien. Demokratiska och despotiska härskare kommer åtminstone till en början att stärkas av pandemin, eftersom människor i akuta kriser vill se sina regeringar som räddare som vet vad de gör. Men demagoger som Trump och hans ekvivalenter runt om i världen är sällan bra på att hantera verkliga kriser, eftersom de har tagit sig till makten genom att utnyttja etniskt och sekteriskt hat, syndabockstänk i förhållande till sina motståndare samt genom propaganda. Ett exempel på detta är Brasiliens Bolsonaro, som anklagar sina motståndare och media för att ”lura” brasilianare om farorna med coronavirus. Trump har alltid utmärkt sig med förmågan att utnyttja och förvärra splittringar i det amerikanska samhället och framställa enkla lösningar på uppdiktade kriser, som att bygga den berömda muren för att stoppa begynnelsen på centralamerikanska migranter till USA. Men nu står han inför en verklig kris, han låter förespegla att den kommer att vara av kort och mindre allvarlig än de flesta experter förutspår.

Undersökningar visar att hans popularitet har ökat, antagligen för att rädda människor föredrar att höra goda nyheter snarare än dåliga. Hittills har de värsta utbrotten av sjukdomen varit i New York, Boston och andra städer där Trump aldrig haft mycket stöd. Om det sprids med samma intensitet till Texas och Florida, kan till och med Trumps kärnsupportrar lojalitet förångas. Anledningen till att USA är svagare som land i kris är för att det är starkt uppdelat och dessa klyftor kommer att bli djupare så länge Trump sitter vid makten. Hittills har han undvikit att provocera fram allvarliga kriser och hans misslyckande i den pågående coronavirusepidemin visar att det varit tur för honom. Han polariserar ett redan uppdelat land och detta är den verkliga anledningen till USA: s nedgång. Och ett skäl till att Sverige måste hitta nya allierade i främst Ryssland.

söndag 23 februari 2020

The Ancient Origin of Coronaviruses

19 new hospitals in Wuhan. Why? An interpretation of current Corona events is the following. (Remember; I’m a lawyer and historian but working with the medical profession gives you insights.) Is it minor event? It is possible that "the Wuhan disease" (a.k.a. COVID-19 etc. etc.) is only a minor event in the history of mankind. It could be like a bad case of global influenza. Maybe we will have a new vaccine within 3 months or so. That is possible. I am not arguing against an easy and swift solution to this problem.

But: An alternative. And more worrisome. I am thinking that we might be facing something new. Why? Let us look at the biology of the various forms of coronaviruses. The coronavirus from Wuhan is supposed to have come from bats. It has been discussed if the new coronavirus has also interacted with reptiles or pangolins. Bats have been around for about 50 million years. It has also been found that an individual bat can carry about 500 different types of coronaviruses. A group of 1 000 bats can thus be considered to carry about 50 000 different types of coronaviruses. However, the genetic age of known coronaviruses is about 10 000 years old according to the genetic-molecular clock. It seems as if the first coronavirus appeared on Earth at about the same time as Mankind entered the Neolithic period.

Perhaps the first human farmers began to collect their grain in store rooms (or primitive granaries), which attracted rodents - such as mice and rats - and bats so "a line of interaction" appeared between humans and bats, with rodents and other animals as intermediaries. Since bats are about 50 million years old, and the coronaviruses are about 10 000 years old, it is likely that the various lines of coronaviruses spread from humans, from the first farmers, to bats. And then back again. An elliptic cycle of interaction began between humans and bats, or more precisely, between humans and coronaviruses, with bats as neutral reservoirs for the latter.

A preliminary conclusion is that the modern coronaviruses appeared as a parasitic line among the early Neolithic farmers, and that these farmers became perfect hosts for the evolution of the coronaviruses, as the early farmers lived in packed urban communities in caves and stone houses in the northern Middle East. (So expect Turkey to blame the Kurds for Corona within a month.)
 The coronaviruses have thus evolved in cooperation with humans for about 10 000 years. Human farmers and coronaviruses are locked with each other "in a co-evolutionary dance". However, within the medical profession they have also argued that the different coronaviruses may instead be about 50 million years old, if the genetic-molecular clock is wrongly interpreted. I do not think that the technical age of the coronaviruses as such is very important. Maybe a prototype of the modern coronaviruses existed some 50 million years ago? And then a new version of the prototype took off some 10 000 years ago? It does not really matter. However, it is of extreme importance that the coronaviruses may have interacted with humans for about 10 000 years. If so, we have a case of "co-evolution" between humans and coronaviruses since the days of the first human agriculture on Earth.
It is also possible that it was the domestication of the first household animals that led to the proposed co-evolution between humans and coronaviruses.

If you’re interested; Wertheim et al. can be read: here.

So today we may have a Betacoronavirus. Let us also consider the question "what a virus is?" Is it a life-form? Or is it a non-living entity, that can reproduce itself, with the help of a host body? Like a Republican senator? Ultimately the question of "life" or "living" is a matter of where we draw the artificial line for our subjective idea of "life". (I would myself argue that "anything that can reproduce itself - even if it is with aid or with some kind of host as a supportive element - deserves in my view to be called "alive", even if it does not have an internally active system of digestion for the creation of new energy, or of physical movement.)

It is today clear that - for some reason, be it an accident or by intention - some humans were infected by a line of betacoronavirus sometime in the latter half of 2019. And it seems to be clear that it happened in China. The key question has to do with how we interpret this event. Is it an infection? Or is it a colonization? I believe that it is a colonization. It is a completely different event compared to a normal infection.

The human immune system would normally counter-attack and kill a random enemy like this new line of coronavirus. And this would happen because the virus would attack the human host in a very aggressive manner. The human immune system would be alerted in an early phase. And it would retaliate and kill the invading virus.

But, for whatever reason, this line of coronavirus is different. It interacts with the human immune system. It is perhaps not so aggressive. It tries not to wreak havoc within the body of the human host that is being colonized.
(Alarming change number 1.)

And it can also hide itself in the human host. Maybe in the brain-fluid? Or somewhere else? And the human immune system has a problem with the situation. "We have a Trojan horse somewhere within the city walls, but we do not know where it is! Anybody got a clue? Guys? Hello???"
(Alarming change number 2.)

What is happening is, of sorts, that humans are turning into a new kind of "host animal" for this new line of coronavirus. We are being colonised. It is not a regular infection. We have a "species-jump" from bats to humans. We are being used as an external digestive system for this peculiar life-form. (If a virus can be called a "life-form".) We have as a species been accidentally chosen by the coronavirus as an upgraded version of the ordinary bat.

The coronavirus does not have a brain, so it does not think. But it acts as if it was thinking, because of the evolutionary pressure it exerts in the reproductive process of the human species. When the coronavirus interacts with the human immune system "in a mild way" - when it is not getting slaughtered by the human host - it can reproduce itself and then stay hidden for some time. So, the human host is essentially being used as a system for the creation of new energy for the coronavirus. It is not a normal infection. This interaction between the human and the coronavirus will create a "domesticating force" on the collective of all humans as a species. What is best for the coronavirus? Should a human have big lungs or small lungs? Should the lungs be wet or dry? Should the lungs be warm or cold? Whatever situation that is best for the coronavirus will lead to the creation of an evolutionary pressure - much like a physical force - which will act upon all humans. In the end we will change as a species.

The evolutionary fitness of the individual human host will depend on his ability to tolerate the colonisation of the coronavirus. If he has a problem with his unwanted guest - and if his immune system kicks in - he will start getting very sick. If he does not have a problem - and if his immune system allows the coronavirus to spread, and to hide within his body - he will not become visibly affected (id est: "visibly infected").

If the condition for the coronavirus is not favorable, the interaction between the human immune system and the coronavirus will most likely lead to the death of the human host. So, all problematic humans will be subjected to negative evolutionary pressure. They will tend to die and to disappear from the genetic flow of the human species.

This will lead to a transformation of the human species as such. A new kind of human race will evolve. It will be a human race which can interact - without being negatively influenced - with the colonizing coronavirus. The new human race will begin forming immediately, but it will take many generations before it becomes stable as a natural form of new humanity.

We can call this new (and "pressure-cooked") race for "Homo Sapiens Coronensis".
But how many humans need to be killed off in the early stages of the co-evolutionary process to transform and domesticate the human race into a favorable host for the new coronavirus? Well, maybe it is only 2% at the bottom of the interactive relationship. But it could also be about 20%. Or it could be as much as 99,5% of the present human population. We do not know. Time will tell.

On the individual level it would be preferable if the evolutionary pressure from the new coronavirus was mild, and that a very low number of the human host individuals died in the encounter. But we do not know how bad the interaction will become. Maybe the coronavirus will have to "shave off" 99,99% of all humans in each and every one of the first 10 generations of humans in this co-evolutionary process? If so, we will have massive numbers of dead and dying for many years ahead, and we will be very close to an "extinction of the species-event". In absolute terms it will be a global disaster. It will be a threat to the survival of humans, and of our closely aligned and domesticated species (dogs, sheep, goats, cattle, horses, cats etc.).

If I’m right? How to act?
To begin with, we must divide all humans into two different groups.

A1; This group is composed of those humans that are "untouched" or "uncolonised" by the new coronavirus.

A2; This group is composed of those humans who are "invaded and colonized" by the new coronavirus. They are all carriers and must be treated as such for the rest of their natural lives.
(Or - at least - "until further notice". Maybe we can kill off all hidden coronaviruses in a human host body, if a medicine can be created at some time in the future. But that is not something that we can be sure of now.)

A2-I. An infected person is a "carrier".

A2-S. A sick person is a "carrier".

A2-D. A dead person is a "carrier".

A2-R. A recovered person is a "carrier".

R2-D", A droid.

All A2-persons, even if they have recovered (or especially so if they have recovered and would like to start kissing and hugging all their healthy family members) must live in separate "leper camps" or "leper cities", which we will call "a designated A2-camp" or "a designated A2-city".

The national state will have to designate all such communities for all recovered persons. They will not be prisoners locked in on the inside of their own homes, but they will be forced to carry GPS-devices.

The A2-persons will be free to move around within their designated A2-communities. If the coronavirus spreads too fast within some national states, the entire national state will have to be declared as an "A2-country". All external borders to an A2-country will have to be forcefully guarded by the neighboring A1-countries until further notice. By completely separating all A1-persons from all A2-persons we will will be able to buy time for the necessary scientific research to be performed within the upcoming 18 to 24 months.

How to go about?

(I.) No infected person can presently be declared as "free from the coronavirus". All humans are either A2 or A1, "touched" or "untouched", by the new coronavirus.

(II.) Martial law may have to be introduced for the foreseeable future in many countries of the world.

(III.) Private property may have to be sequestrated to perform necessary functions of the individual national states.

(IV.) Human rights may have to be subject to temporary restrictions or temporary reductions in situations of extreme emergency.

(V.) The human race is presently fighting a war against a relentless enemy that is trying to colonize and domesticate humanity and to turn it into a "host animal" for the beneficial use of the enemy.
Most - if not all - of the defensive measures of the individual national states are to be considered as acceptable from a moral point of view.

Once again; I could be wrong. If so I’ll happily dance around screaming I was wrong. Do with this information what you want. My recommendation is to try all further information against this theory. If the pieces start to fit; Get out of Dodge.

onsdag 12 februari 2020

Krigskompence

USA: s vice president Mike Pence fortsätter slå på krigstrumman mot Iran. En retorik som avslöjr en beklaglig brist på värdighet och förståelse för diplomatin som verktyg. Denna krigsdans visar också på hur okänsliga USA:s politiska ledarskap är inför resten av världen och den växande kollektiva oron bland nationer för att det inte längre går att säkerställa internationell fred. Det kanske var därför Storbritanniens prins Charles avböjde att skaka hand med Pence medan han deltog i högtidlighållandet av Förintelsen och jubileumsåret för befrielsen av Auschwitz. Charles hälsade dock varmt andra, inklusive Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes Emmanuel Macron. Pence och Trump-administrationen verkar vara inriktade på att inleda ett krig mot Iran. Ett krig som skulle uppsluka hela Mellanöstern och möjligen tända gnistan som inleder det tredje världskriget. Washingtons hot om våld mot Iran och det senaste mordet på en av Irans främsta militära ledare aviserar att internationell rätt och FN: s stadga inte längre har någon legitimitet. Det är denna typ av amerikanskt uppförande som är mer besläktad med organiserade brottssyndikat än en förment demokratisk stat.

FN-stadgan skapades 1945 i efterdyningarna av andra världskriget med syftet att förhindra en upprepning av ett av historiens stora barbariska brott, inklusive den genomförda nazistiska förintelsen. Förhindrandet av krig är säkerligen FN:s säkerhetsråds största ansvar. Ändå är Förenta staterna den makten som rutinmässigt ignorerar internationell rätt och FN:s stadga för att ensidigt inleda krig eller militära ingripanden. Washingtons hot mot Iran är tyvärr inget nytt. Detta är amerikansk standard. När världsdelarna talade på det förintelsemöte som hölls i Israel var det uppenbart, om än lite underförstått, att USA har blivit en isolerad skurkstat på grund av sina mänga onödiga och strategiskt obetydliga krig. Putin, Macron, prins Charles och Tysklands president Steinmeier åberopade alla behovet av kollektivt engagemang för vår internationella rätt och diplomati som skapar fred. De antydde att ett sådant åtagande var det bästa sättet att hedra dem som dödades under Förintelsen och andra världskriget. Det säkraste sättet att förhindra att barbarismen fascistisk ideologi och förföljelse upprepas. De som talade om för varandra hur de fördömde en nazistisk ideologin som demonisera andra som bränsle givande hat för att skapa krig. Washington ignorerar detta. De agerar rutinmässigt för att demonisera andra nationer och utländska ledare. Det råder ingen tvekan om att USA och dess företrädare numera nästan dagligen formulerar grunder för militärkonfrontation med Iran. Det har varit Trumps konsekventa politik under de senaste tre åren.


Det är omöjligt för Pence och Trump att reflektera över krigets skräck och ondska då de saknar all förståelse eller självmedvetenhet om den egna politikens konsekvenser. De verkar djupt okunniga om historien, de uppfylls av helig rättfärdighet och arrogans större än hos en puritansk predikant. Den som reflekterar över krigets fasor skulle säkert förespråka respekt för internationell rätt, engagemang för fred och en verkliga strävan efter dialog och partnerskap mellan nationerna. Putin har upprepade gånger uppmanat medlemmarna i FN:s säkerhetsråd att snarast träffas för att garantera ett multilateralt åtagande för fred med Iran. Putin har också upprepade gånger vädjat till Förenta staterna att få allvar förhandla om förnyade vapenkontrollfördrag. Washington har ignorerat dessa samtal. I den amerikanska nationella myten, som har utvecklats sedan 1945, ser landet sig så som varande exceptionellt och skiljt från alla andra nationer. Det betyder att USA antas vara överlägsen och stå över den världsliga lag som andra nationer är bundna av. Mike Pences hotfulla ord de senaste veckorna visar på en skadlig kärlek till konflikt som metod att lösa problem. USA har återvänt till trettiotalets hyllande av laglöshet.

måndag 20 januari 2020

Krigisk evighetsmaskin

Somalia, Afghanistan, Irak och Syrien. Tyskland, Sydkorea och Japan. Saudiarabien, Jordanien och Oman. Niger, Tchad och Mali. Turkiet, Filippinerna och Australien. Länder där USA har trupper de kan hämta hem. Vilket självklart inte kommer ske frivilligt. Den amerikanska militären har enligt uppgift mer än 1,3 miljoner män och kvinnor i aktiv tjänst, mer än 200 000 av dessa är stationerade utomlands på alla kontinenter. Dessa siffror är dessutom troligen betydligt högre, i överensstämmelse med Pentagons politik, att inte avslöja var och hur många trupper som är utplacerade. Operativ säkerhet hänvisas det till samt förneka den imaginära fienden någon endaste fördel. Glöm inte att USA har fler baser i främmande länder än något annat folk, nation eller imperium genom historien. Och propagandan tilltrotts, Amerikas militära styrkor sprids inte ut utomlands för att skydda några globala friheter. Snarare används de för att skydda oljefält, bygga upp utländsk militär infrastruktur och skydda storföretagens ekonomiska intressen. Faktum är att USA:s militär spenderar cirka 81 miljarder dollar per år bara för att skydda oljeförsörjningen runt om i världen.

Amerikas militära imperium inkluderar nära 800 baser i så många som 160 länder, som betingar en kostnad på mer än 156 miljarder dollar per år. Donald Trump, Barack Obama, George W. Bush, Bill Clinton: har alla gjort sitt för i syfte säkerställa att det militära industrikomplexet kan fortsätta bli rikt på skattebetalarnas bekostnad. Trots ett flertal kampanjlöften för att stoppa USA:s oändliga krig har även Trump distribuerat ett stort antal trupper till Mellanöstern, eldat på krigsretoriken och fyllt fickorna på de många försvarsentreprenörerna. Trump vägrar till och med att dra tillbaka amerikanska trupper från Irak på en direkt en begäran från den irakiska regeringen om att USA ska lämna landet. Obama var inte annorlunda: Han lovade också att ta hem trupperna från Irak och Afghanistan och minska Amerikas överdimensionerade och alltför kostsamma militära fotavtryck i världen. Naturligtvis hände inget. Även om skälen till varför amerikanska militära styrkor terroriserar världen, skapar dessa krig i Irak, Afghanistan, Pakistan, Syrien, Yemen och nu Iran, inte någon säkerhet och gräver otvivelaktigt bara ner USA i skulder.

För även om USA endast utgör 5% av världens befolkning, har landet nästan 50% av världens totala militära utgifter och spenderar mer på militären än de nästa 19 krigsnationerna tillsammans. I själva verket spenderar Pentagon mer på krig än alla 50 amerikanska stater tillsammans spenderar på hälsa, utbildning, välfärd och säkerhet. Det amerikanska militärindustriella komplexet har uppfört ett eget imperium som ägnar sig åt att bedriva evigt krig över hela jorden. Sedan 2001 har den amerikanska regeringen förbrukat mer än 4,7 biljoner dollar på att driva sina ofantliga krig. Efter att ha samordnat giriga försvarsentreprenörer, korrupta politiker och inkompetenta regeringstjänstemän, ser USA:s expanderande militärimperium ut att dränera Washington på mer än 32 miljoner dollar per timme. Per timme. Faktum är att den amerikanska regeringen har spenderat mer pengar var femte sekund i Irak än den genomsnittliga amerikanen tjänar på ett år.

Framtida krig och militära övningar som bedrivs över hela världen förväntas pressa den totala krigsräkningen uppåt emot 10 biljoner dollar innan 2035. Finansiell ansvarslöshet är det uppenbara och den amerikanska regeringen spenderar dessutom pengar de inte har på ett militärt imperium som de inte har råd med. USA i mer än 15 år bekämpat terrorism med på kredit via amerikanska statsobligationer. Krig är nämligen inte billigt, men det blir skandalöst dyrt när man tänker på USA:s inkompetens i själva utförandet. Terroristerna är starkare idag än 2001. Amerikaner har hittills tillåtit sig matas av en stadig diet av krigspropaganda som håller dem nöjda. De får vifta med flaggor och hålla uppe en patriotisk glöd; allt i syfte göra befolkningen mindre benägna att titta för noggrant på de döda, de förstörda liven, de raserade länderna, de riktade drönarmorden och bombkampanjerna i främmande länder, eller omvandlingen av vårt eget hemland USA till en krigszon i sin egen rätt. Den amerikanska regeringen gör inte världen säkrare. Den gör världen farligare.

Den amerikanska militären släpper en bomb någonstans i världen var 12: e minut. Sedan 9/11 har USA:s regering varit den bidragande orsaken till 500 000 människoliv. Var och en av dessa dödsfall betalades ur de allmännas skattemedel. Den amerikanska regeringen gör inte Västvärlden säkrare. Den utsätter våra medborgare för oroande nivåer av draksådd. Krigshökarnas militarisering av den Västliga världen är genomförd och glömt vara visdomen att ingen nation kan bevara sin frihet mitt i ständig krigföring för frihet. Regeringar i EU följer med. De destabiliserar ekonomin, förstör sin nationella infrastruktur genom försummelse och brist på resurser och förvandlar skattebetalarnas Euro till blodpengar med sitt oändliga stöd till USA:s krig. På höjden av sin makt kunde till och med det mäktiga Romerska riket se vad som var på väg. Förekomsten av tidigare demokratiska imperier tyder på att nuvarande vägval är fullständigt ohållbart och kommer enbart lösas på ett av två sätt. Rom försökte behålla sitt imperium och förlorade sin demokrati. Storbritannien valde att förbli demokratisk och i processen släppte de sitt imperium. Avsiktligt eller inte har de amerikanska befolkningen redan påbörjat vägen mot på ett icke-demokratiskt imperium. EU kan fortfarande välja väg. President Dwight Eisenhower varnade världen för mer än 50 år sedan för komplexet och att inte låta friheter eller demokratiska processer äventyras. USA borde ha lyssnat. För vinstdriven krigsmaskinen, för att upprätthålla sig själv, måste fortsätta kriga. Det är dags att USA och EU slutar agera polis över vår värld, avslutar krigen och tar hem trupperna innan det är för sent.


fredag 17 januari 2020

Vladimir Putins arv

Övergången till en ny politisk gestaltning av det Ryssland som Vladimir Putin kommer att lämna efter sig när hans mandatperiod avslutas inleddes nyligen. De potentiella förändringarna tillkännagavs under den sista tredjedelen av Putins 75-minuters årliga tal till nationen. Allvaret i orden bekräftades genom tillkännagivandet några timmar senare att premiärminister Dimitri Medvedev och hela det ryska kabinettet avgick för att ge presidentens händer att fortsätta genomförandet av de tillkännagivna konstitutionella förändringarna. Tillkännagivandena denna januari verkade lustigt nog komma som en chock för många av de så kallade Rysslandskännarna men kommentatorerna hittade snart sitt obalanserade fotfäste och vilda spekulationer om vad som väntar Ryssland kom spreds via de vanliga propagandakanalerna. Nästan alla de svenska politiska kommentarer om Ryssland som jag har läst under de senaste dygnen har utvärderat avsikten med de tillkännagivna förändringarna ur ett enda, och gravt felaktigt, politiskt perspektiv: Vladimir Putin vill ha all makt.

Strålkastarna har riktats än hit och än dit för att avgöra var i det nya programmet det står att Putin kan sitta efter 2024. Detta är helt förståeligt att okunniga driver på spekulationerna om Putins påstådda ambition att styra Ryssland på livstid, men vi kunniga vet bättre. Sedan han valdes om i mars 2018 har det spekulationerna om Putins skulle respektera det konstitutionella förbudet att tjäna mer än två mandat i följd aldrig upphört. Därför använde hans politiska fiender, Kasyanov i ett fall, tillfället att nu uttala att han minsann hade haft rätt hela tiden, och att vi nyss bevittnat steg mot att Putin ska kunna hålla fast vid presidentskapet. Sådana påståenden publicerades trots presidentens direkta konstaterande att han inte hade några invändningar mot begränsningen, som kommer att förbli kvar och i kraft. Så frågan uppstod naturligtvis bland andra kommentatorer: vad blir hans nya roll? Skulle det vara som premiärminister igen? Som chef för det säkerhetsrådet, en institution som hittills har varit utanför den federala regeringens organisationsschema? Eller någon annanstans, till exempel chef för ett påtvingat statsförbund med Vitryssland? Spekulationerna har varit minst sagt vilda.

Då finns det viktigare delar från talet att beakta, de delar som faktiskt berättar om Putins avsikter, men dessa verkar ha ignorerats. Putin tillkännagav en preliminär och fortfarande delvis självmotsägande konstitutionell omstrukturering för att säkerställa kontinuiteten och garantera en stark centraliserad och federal regering medminskad presidentmakt. Det viktigaste av allt är att det är en omstrukturering som påbörjas på en gång så den kan konsolideras under de kommande fyra övergångsåren, vilket gör att alla politiska aktörer kan växa in i de nya rollerna med större ansvar och kunna bevisa sin duglighet under det vaksamma ögat av den ännu sittande president. Den föreslagna konstitutionella reformen kommer såvitt jag nu kan bedöma jämt avväga förhållandena mellan den verkställande, lagstiftande och rättsliga grenarna inom den ryska federala regeringen. Den största förmånstagaren av dessa reformer kommer faktiskt vara lagstiftaren, särskilt statsduman som kommer att acceptera befogenheter som närmar sig dem som finns i en mer renodlad parlamentarisk demokrati. Fram till nu, enligt den konstitution som infördes 1993 av Boris Jeltsin efter hans blodiga attackmot en upprorisk Duma, liknade den ryska federala regeringen nästan den tsaristiska staten i början av 1900-talet när ett parlament först infördes i det som hade varit en autokrati och statschefen behöll rätten att utse det kabinett som endast var ansvarigt inför honom.

Härnäst framåt, efter Putins revideringar av konstitutionen, kommer premiärministern och de federala ministrarna att utses av Duman. Presidenten kommer formellt bekräfta dem i egenskap av sitt ämbete men hen har ingen rätt att vägra utnämningarna, även om han senare kan ta bort dem för misslyckande i att utföra sina uppdrag. Det nämns mig veterligen ingenting i Putins skissartade översikten om kabinettet kommer plockas enkom bland parlamentsledamöter eller från alla håll, som för närvarande är fallet. Ett tips på hur öppen denna fråga är såg vi prov på när Putin senare på dagen ersatte Medvedev som premiärminister med just en extern teknokrat, utan tydlig politisk anknytning eller hemhörighet i en lagstiftande erfarenhet, Mikhail Mishustin, den tjänstgörande chefen för Skatteverket. Detta kan emellertid bara vara en taktisk åtgärd för att underlätta för det kommande kabinettet att kunna fyllas med ministrar från den politiska majoritetsmiljön i Duman. Om så är fallet fungerade det bra, eftersom vi får höra att Mishustins kandidatur möttes med allmän acceptans. För att förstå vad som kommer här näst måste vi ta hänsyn till ett mycket viktigt uttalande som Putin gjorde några ögonblick innan han lade fram sina förslag till konstitutionella reformer.

Han berättade för sin publik att hans möte med ledarna för de olika partierna i Duman med jämna mellanrum varannan vecka visade att alla var djupt patriotiska och arbetade för landets bästa. Därför sade han att alla partier borde delta i bildandet av kabinettet. Och så kommer vi sannolikt att se ske under de kommande dagarna; kandidater till ett antal federala ministerier i det nya kabinettet efter Medvedev kommer att tas från andra partier än Förenade Ryssland. I själva verket, utan att införa ordet "koalition" i hans ordförråd, har Vladimir Putin krattat manegen för inrättandet av en storslagen koalition med uppdrag att lyckas med att enas om reformer. Det är mycket väsentligt att notera hur, till skillnad från Putin, vars popularitet mätt i opinionsundersökningarna har återgått till långt över 60% under de senaste månaderna, Förenade Rysslands parti sett sitt stöd fortsatt att erodera. Med andra ord har dess förmåga att ha en parlamentarisk majoritet efter nästa allmänna val varit mycket tveksamt. Den nya storslagna koalitionen kommer säkerställa politisk kontinuitet och stabilitet. Denna innovation av en nivå med federala ministrar har sin föregångare i Rysslands historia, fokuserat som det varit och är på en man, men nu sedan en tid tillbaka har det skett en viss maktdelning med minoritetspartierna på utskottsnivå inom Duman.
Maktdelning har tidigare funnits på partinivå och även avseende kvotering baserat på kön, med vissa ordförandeskap utdelade till kvinnor och företrädare för kommunisterna. Jag syftar på ordföranden för familjepolitiska utskottet. Samtidigt byttes ordförandeskapet för det mycket synliga utskottet för utrikesrelationer efter det senaste parlamentsvalet och gick från Förenade Ryssland till det nationella partiet LDPR. Vi kan mycket väl se liknande gester av maktdelning i de kommande rockaderna. Samtidigt är det mycket troligt att nyckelspelare som Sergei Lavrov och Sergei Shoigu kommer att återfinnas i det nya kabinettet med tanke på det överväldigande stödet de har i duman från flesta, om inte alla, ryska partier. De konstitutionella reformerna som Vladimir Putin föreslog är dock självmotsägande. Det beror på att han i talet fokuserade på hur den ryska federationen, med tanke på dess storlek och mångfald, kräver en stark, sannerligen betydande presidentmakt. Poängen med hans omnämnande av att presidenten fastställer den politiska dagordningen för kabinettet finns att finna i detta faktum. Detta fungerar nu, medan Putin är i tjänst, men är ingen garanti för att det kommer fungera när han lämnar ordförandeskapet och en president med mindre prestige tar över.

Sammantaget markerar Putins konstitutionella reformer i riktning mot en stark, funktionell lagstiftare ett kraftigt avsteg från regeln om styrning via dekret samt oundviklig kamp mellan parlamentet och presidenten som Putin ärvde från Boris Jeltsin. Med undantag för Primakovs korta session hade Jeltsin under hela perioden från 1993 fram till hans avgång på nyårsaftonen 1999, till stor del styrt genom dekret och med massivt motstånd från den kommunistiskt kontrollerade Duman. Steg för steg har Putin uppmuntrat parlamentet att ta ett större ansvar och att höja professionaliteten i sina lagstiftningsinitiativ och därmed kvalitén på utformade lagar. Uppenbarligen hoppas han nu kunna dra nytta av denna politik i sitt politiska testamente.  Avslutningsvis lägger jag till en observation. Jämfört med de senaste årens tal till nationen var detta tal kortare och definierades av nästan total koncentration på inhemska frågor av omedelbart intresse för den bredare ryska befolkningen. Med USA på fallrepet kan Ryssland växa och fokusera på sitt och de sina.

onsdag 15 januari 2020

Immanuel Kant

"Often war is waged only in order to show valor; thus an inner dignity is ascribed to war itself, and even some philosophers have praised it as an ennoblement of humanity, forgetting the pronouncement of the Greek who said, "War is an evil in as much as it produces more wicked men than it takes away."

tisdag 14 januari 2020

Barbarer, lydstater och lögner

Hur länge till kommer världen att acceptera de amerikanska härskarnas egenmäktiga diktat? Det blir värre för varje månad och det ser ut som att västvärldens lydiga ledare granskar USA allt mer men att alla dess statschefer ingen vågar stå upp och ryta ifrån. Ryta ifrån och hindra fler amerikanska hegemoniska grymheter. Istället bugar sig vasallerna och fortsätter behaga ett kriminellt imperium, likt de lydstatslåtsaskungar de egentligen är. Vita Husets senaste knep var att att bjuda in en general, i en armé som USA inte låg i krig med, till ett främmande land för att hjälpa till att medla mellan olika fraktioner, generalen accepterar och när han anländer till flygplatsen dödas han. Då ler Trump och skryter med full moralisk tillfredsställelse över att han har gett ordern, döda via fjärrkontroll, med hjälp av drönare. Ingen domstol. Inga anklagelser förutom lögnerna. Avrättning. Det är exakt vad som händer med den general Qassem Suleimani. Och Trumps usla ministrar, Pompeo och Esper, förnekar skamlöst att de bjöd in via Iraks premiärminister. Pompeo framför, cyniskt skrattande; tvivlar ni på mitt ord. Och naturligtvis vågar ingen av journalisterna svara ja, även om de inte trodde på det. Istället skrattar de med för att uttrycka sitt samtycke och vinna den skrämmande mördarens gunst. Journalisterna är för fega och för rädda att förlora sina jobb eller förlora tillgången till Vita Husets pressrum.

Ändå är det just det som Iraks premiärminister, Adil Abdul-Mahdi, sa: "Trump bad mig att medla med Iran och sedan dödar han min inbjudna." Premiärminister Adil Abdul-Mahdi har ensam mer trovärdighet än Trump eller Pompeo, som inte för länge sedan berättade: ”[När] jag var CIA-direktör, vi ljög, vi fuskade, vi stal. Vi hade hela utbildningar. Det påminner dig om det amerikanska systemets härlighet. ” General Soleimani plockades upp på Bagdad flygplats av Abu Mahdi al-Muhandis, den irakiska militärchefen och ledare för Folkets Mobiliseringsstyrkor som framgångsrikt stridigt för ISIS när USA:s missiler träffade och pulveriserade dem, tillsammans med 10 andra högt uppsatta militärer från de  båda länderna. Soleimani hade diplomatisk immunitet och USA visste om det. Men ingen regel, ingen lag och ingen standard för internationella relationer respekteras längre av Washington. Ett beteende som passar barbarerna.

General Soleimani uppmanades av premiärminister Abdul-Mahdi på Trumps vägnar att komma till Bagdad för att vara en del av en medlingsprocess som Trump bad premiärminister Abdul-Mahdi att leda, för att minska spänningarna mellan Iran och Saudiarabien såväl som mellan USA och Iran. Det här var ett vanvettigt, fegt knep för att mörda Soleimani. Hur lågt kan USA sjunka utan att drunkna? Den ljugande Pompeo kom omedelbart med en allmän propagandafras som användsa av Washington vid alla rättsliga övergrepp, Soleimani var en terrorist och en fara för den nationell säkerhet. Men bästa läsare av denna text, ingen iranier, inte general Soleimani eller någon annan, har någonsin hotat USA:s existens, inte med ord, inte med vapen. Istället för att be om ursäkt låter Trump modigt Iran att 52 av deras kulturarv ska sprängas, om Iran vågade vedergällning. Men vedergällning genomfördes, 22 missiler mot två amerikanska och irakiska militärbaser. Trump twittrade då, "allt är bra". På frågan om hans utlovade vedergällning på vedergällningen, backade Trump och sa att han har fått höra att förstöra historiska platser skulle strida mot lagen, och han ville följa lagen. Återigen inga journalistiska motfrågor. Nästa omedelbara lagvidriga handling var att Trumps hindrade den iranska ministären Mohammad Javad Zarif, från att komma till FN i New York och tala i Säkerhetsrådet, genom att helt enkelt vägra ett amerikanskt inträdesvisum. Detta i strid med FN:s stadga som USA undertecknade 1947, att utländska representanter alltid måste ges tillgång till territorium i New York och samma gäller för FN i Genève.

Och António Guterres, generalsekreterare, när vi behöver honomn var är han? Vad har han att säga? Ingenting. Han fördömde inte ens mordet på general Soleimani. Det är vad FN har blivit. En värdelös tandlös gammal byracka oförmöget att tillrättavisa USA. Vilket sorgligt arv. Hammarskjöld hade haft synpunkter. Borde vi inte hamna i ett ögonblick då majoriteten av FN: s medlemsländer kräver en omröstning för att utvisa USA från FN och börja om från början med ett nytt moderniserat mer effektivt FN som skulle agera i enligt dess ursprungliga stadga som söker och förmedlar fred i världen? Det finns en majoritet av mer än 120 icke-lydstater som står bakom de länder som trakasseras, förtrycks, sanktioneras av USA. Varför inte göra FN till vad dess stadga säger att det ska vara? Föreställ er att någon i något land, skickar en drönare för att mörda en amerikansk general. Det skulle förändra världen som vi känner den. Slutet på civilisationen, men USA får fortsätta utan risker. Vi kanske förtjänar USA. Eftersom vi inte verkar kunna reagera mot de skamlösa, hänsynslösa, laglösa barbarernas försök att ensamma styra världen. Varför vill någon nation i den här världen fortfarande ha relationer med det barbariska imperiet? Tänka för Sveriges del inte på affärer med USA. De kan stängas och ersättas av nya förbindelser, återuppbygga de naturliga förbindelserna med Ryssland och den eurasiska kontinenten, inklusive Kina. Det kommer att hända naturligt, förr eller senare. Isolera barbarerna och låt dem ruttna i sitt eget korrupta träsk. Kanske kommer de att återhämta sig och bli en anständig nation igen en som kan vara partner och respekteras.

Det händer kanske inte i morgon, men inom en överskådlig framtid kan det ske. Alla har samvete, även om det i den amerikanska västerländska kulturen reducerats till en liten låga. Men samvetet kan väckas. Nu väntar nya sanktioner mot Iran, Trump säger att nya sanktioner kommer att läggas till de redan befintliga, sanktioner som kommer att skada ännu mer , för Iran ska uppföra sig, eller så kommer de att straffas med sanktioner. Det är helt upp till dem. Dock finns fortfarande ingen beskrivning av vad ett lämpligt beteende för USA skulle innebära. Världen leds av rättsliga barbarer, och de fogliga människorna i den Västliga världen accepterar det, säger ingenting, tysta. Tusentals människor kan dö i vår men makten har idag rätt. Inte rätten.