Vad är vikten av att ifrågasätta? Finns det ett värde att inte hålla inne med sin avvikande åsikt? Rabulisten är självfallet en nödvändighet i alla samhällen. Hen är betraktas förvisso med en viss oro av de mer konservativa medlemmarna i samhället för en verbal eller konstnärlig agitator är alltid lite oförutsägbar. Vem vet, kanske anländer en person av denna kaliber till middag utan strumpor eller oväntat skäggiga, kanske erbjuder de fritt högst oönskade men nödvändiga råd. Alla hushåll vill ha konsten men få hushåll vil ha in konstnären. Många vill ha ett bibliotek men frågan är om de vill eva med författarna. Skapande och utveckling är baserat på avvikelse, och varje stor historisk förändring har baserats på just deviation, förändring som burits upp av de avvikandes blod eller svett. Utan avvikelse hade vi inte haft några mänskliga rättigheter, någon kvinnlig rösträtt, någon allmän rösträtt överhuvudtaget, ingen röntgen, inga flyg, ingen rockmusik, inget offentligt utbildningssystem, ingen vetenskap alls, ingen filosofi och betydligt färre religioner. Allt som är självklart idag är sprunget ur ett mentalt uppror mot det rådande. Det är inte uppenbart för alla och envar att skapandet av någonting nytt på något område, och särskilt skapandet av det med ett enastående värde, kräver avvikelse eller uppror mot sakernas tillstånd.
Den kreativa personen, den icke-konformistiska rabulisten, är med sin meningsskiljaktighet en primus motor mot det nuvarande förfarandet. Det kräver på samma gång en attityd av både fristående och djupt engagemang. Fristående, genom att hen måste se alla saker med ett yttre och abstraherande öga. Former vilar mot former, färger ökar färger och modifierar och relaterar och blandas med varandra. Kontraster i livet rör sig ständigt över synfältet, spänningar mellan det groteska och det ledsna, mellan den föraktade och den älskade; Spänningar av sådan speciell karaktär att de nästan är osynliga. Endast det fristående ögat kan uppfatta dessa egenskaper och inom sådana kontraster ligger själva kärnan i vad livet är. Den som förändra denna väsentliga karaktär måste samtidigt bibehålla en viss grad av frihet. Utan den opinionsbildarna, utan några kritiker, utan de visionära, utan de icke-konformistiska, faller varje samhälle, oaktat nuvarande grad av fullkomlighet, i förfallotider.
En nation som inte bejakar sina rabulisters verbala och konstnärliga förtjänster kommer oundvikligen förstenas och gå mot det tyranniska; dess maktutövning kommer bli otillgänglig för den vanliga medborgaren. Icke-överensstämmelse är således den grundläggande förutsättningen för konst, snille och smak eftersom det är kvalifikationen för utvecklande tänkande och därmed för tillväxt och notabilitet hos en nation eller region. Graden av avvikelse som är närvarande och tolererad i ett samhälle måste betraktas som ett symptom på dess hälsotillstånd.
